Forskare: Motståndet mot invandring beror inte på antalet som migrerar utan ifall invandringen upplevs vara utom kontroll

Människors känsla av om politikerna har kontroll över invandringen kan både avgöra val och attityder till migration. Det är en av slutsatserna i nationalekonomen Joakim Ruists nya bok om migration.

I sin nya bok Global migration strävar nationalekonomen Joakim Ruist vid Göteborgs universitet efter att ge en helhetsbild av migrationens orsaker och konsekvenser.

– Jag arbetar för en bättre diskussion i samhället om migration. Det handlar om att kasta ljus på frågor som inte diskuteras tillräckligt och att bidra med kunskap till de diskussionerna.

Dessa frågor rör till exempel invandrares integration i mottagarlandet, hur de påverkar mottagarlandets ekonomi och allmänhetens attityder till invandring.

– De mest politiskt laddade frågorna är de ekonomiska och sociala konsekvenserna, och ska vi sammanfatta forskningen riktigt kort är de flesta konsekvenser relativt små och hanterbara.

Men i grunden är allmänheten nästan alltid skeptisk mot invandring. Motståndet beror inte på antalet som migrerat utan ifall invandringen upplevs vara utom kontroll.

När invandringen upplevs vara utom kontroll så växer sig frågan större än alla andra frågor och tar över politiken

Joakim Ruist

Våra attityder står i proportion till den upplevda kontrollen

Ruist argumenterar för att det är människors känsla av om politiker har kontroll över invandringen som är den avgörande faktorn. Den känslan kan avgöra val och attityder till migration.

– När invandringen upplevs vara utom kontroll så växer sig frågan större än alla andra frågor och tar över politiken.

Enligt Ruist finns det många exempel från de senaste åren som stärker den tesen.

– Det var definitivt en huvudkomponent i kampanjerna som ledde både till Brexitbeslutet och till valet av Trump som president.

De högerpopulistiska vindarna som blåser genom Europa är ytterligare ett argument som stärker tesen om att vår skepticism står i direkt proportion till känslan av hur kontrollerad invandringen är.

– De kraftigt invandringsfientliga partierna har på bred front gått framåt i större delen av Europa sedan flyktingkrisen 2015.

USA och EU har misslyckats med sin invandringspolitik

Följaktligen är en av slutsatserna i Ruist bok att migrationen måste kontrolleras. Men det handlar inte om att bygga murar utan istället fokusera på incitamenten som tar oss förbi dem.

– Här har både USA och EU gjort fel under en lång tid.

I USA:s fall handlar det om den svarta arbetsmarknaden där det är mycket lätt att få illegal anställning.

I EU stavas orsaken asylrätten. En rätt som säger att ifall du tar dig in och kvalificerar för flyktingstatus så får du stanna.

– Det är ett väldigt starkt incitament som får folk att komma.

Ruist menar att i EU:s fall handlar det om att göra flyktingmottagandet mera ordnat genom att ta emot flyktingar i bestämda kvoter.

– Det handlar om att vi ska kunna diskutera i demokratisk anda och komma fram till en överenskommelse om kvoten som vi sen också håller oss till.

När Ruist för några år sedan förde fram idén om att omarbeta asylrätten var det många politiker som såg förslaget mera som en kuriositet.

– Men ju längre tiden gått och frågan och argumentationen har fått tid att landa, desto fler har uttryckt sitt stöd. Inte minst på de rikssvenska tidningarnas ledarsidor.

Ruist menar att asylrätten har hemska konsekvenser och leder till att många dör varje år till exempel under båtfärder över Medelhavet.

– Problemet är att asylrätt låter så fint och har fått en så vacker status. Det är nästan bara deklarationen om de mänskliga rättigheterna som låter vackrare. Därför går den inte att röra trots att den inte fungerar.

Invandringens påverkan på ekonomin är en laddad fråga

Frågan om kontroll påverkar våra attityder i stor utsträckning. Medan frågan om den ekonomiska belastningen som invandringen medför är den mest politiskt laddade.

En fråga som egentligen inte behöver vara så laddad eftersom effekterna är relativt ringa.

– Konsekvenserna på arbetsmarknaden är mest troligt så gott som obefintliga i normalfall med en stabil och förutsägbar invandring.

Mottagarlandet anpassar sig löpande till förändringar och nya jobb skapas i ungefär samma takt som migranter anländer.

– Migranter tar inte jobb på någon annans bekostnad.

Konsekvenserna på arbetsmarknaden är mest troligt så gott som obefintliga i normalfall med en stabil och förutsägbar invandring

Joakim Ruist

Men i de mera ovanliga fallen där invandringen kommer som en överraskning kan det bli mera betydande negativa effekter på ekonomin, säger Ruist.

– Men det är som sagt ovanliga fall. För arbetsmarknadens vidkommande är inte invandringen mera dramatisk än att varje år kommer det ut en ny kull 19-åringar på arbetsmarknaden.

Hans forskning visar att vad betäffar invandringens konsekvenser för offentliga finanser beror det helt på vilken migrantgrupp vi pratar om.

Invandring gäller såväl väldigt framgångsrika personer som oerhört utsatta och sårbara flyktingar.

– De har helt olika möjligheter att slå sig in på arbetsmarknaden och följaktligen vitt skilda konsekvenser för de offentliga finanserna.

Invandring medför ingen ekonomisk kollaps

Hur pass mycket påverkar då den utsatta och sårbara gruppen migranter ekonomin?

Här lyfter Ruist fram Sverige som ett exempel eftersom de haft en jämförelsevis mycket stor invandring de senaste decennierna med en topp under flyktingkrisen 2015.

– Sverige har ändå gjort finansiella överskott under hela den här perioden. Det visar på att i en ekonomi som fungerar väl är det här helt hanterbart.

Breddar vi på perspektivet hävdar Ruist att EU kunde ta emot varenda flykting från Asien och Afrika och fördela dem jämnt över hela unionen utan en ekonomisk kollaps som följd.

– Den årliga finansiella kostnaden per capita inom EU skulle inte ens bli på samma prisnivå som Sverige idag betalar för sin samlade flyktingbefolkning.

Det här visar på att kostnaden är hanterbar även om man tog emot så många flyktingar som det på kort sikt går.

– Men det förutsätter att vi gör det som en enhet och ser till att fördelningen är jämnare än vad det varit hittills.