Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Li Andersson: "Meningen är inte att man ska behöva ha mellanår före högskolestudier"

Från 2019
Eduskuntavaalit 2019. Pikkuparlamentin tulosilta. Li Andersson.
Bild: Tuomo Björksten

Den nya undervisningsministern, Li Andersson (VF), är orolig över den stress som drabbar andra stadiets studerande. Hon vill se ändringar för att trygga att fler skaffar en högskole- och universitetsutbildning.

Li Andersson säger i Yles A-studio att man inte endast borde fokusera på urvalsproven, utan även på högskolornas och universitetens tillräcklighet.

Flera andra ändringar behövs också, anser hon. Hon vill till exempel se att resultaten från stundetskrivningarna kommer tidigare.

Hon är mycket orolig över studenternas stressnivå. Bland annat val av högskola/universitet kan orsaka stress.

– Meningen är inte att de unga efter gymnasiet ska vara så slutkörda att de behöver ett mellanår innan de fortsätter med sina studier, säger hon.

Ny reform kräver nya funderingar

Från och med nästa år förändras antagningen till högskolor och universitet. I samband med reformen blir bland annat studentexamensbetyget ännu viktigare.

Unga måste i allt tidigare ålder börja fundera över yrkesval och utbildningar eftersom utbildningarna själva får bestämma vilka ämnen som de vill ge poäng för.

Det betyder kort och gott att en sökande som inte skrivit de ämnen som krävs för utbildningen, inte kan få några poäng för de ämnen. Så kallade tröskelvillkor införs också. Det betyder att en sökande kan behöva ha ett visst vitsord (till exempel cum laude approbatur eller högre) i ett ämne för att kunna söka.

Tanken är att reformen ska göra övergången från andra stadiets utbildning till högskola/universitet snabbare och smidigare.

Man hoppas på att antalet unga som väljer att fortsätta studera ökar. För att det här ska vara möjligt måste man tänka på annat än urvalsproven, enligt Andersson.

– Om man vill nå det här målet så måste vi vara redo att granska nybörjarplatsernas tillräcklighet vid högskolorna.

Matematiken väger tungt

Ett problem i reformen, enligt Andersson, är att resultaten från studentskrivningarna kommer för sent med tanke på urvalsproven.

– Studenterna måste skriva urvalsproven med säkerhet eftersom resultaten kommer så sent.

– Det måste utredas om det finns en lösning till den här tidtabellen. Om idén är att minska överlappningar, så måste de unga i god tid veta om de kommer in på ett universitet eller en högskola med endast studentbetyget, tillägger hon.

Poängsystemet enligt ämnen (som införs 2020) har redan fått mycket kritik eftersom ämnet lång matematik rangordnas högt.

Ett gott vitsord i lång matematik kan betyda att studenten får mycket poäng av universitetet/högskolan även inom utbildningar där matematik inte är behövligt.

– Jag hoppas att högskolorna och universiteten är villiga att följa med hur det här poängsystemet fungerar. Jag har förstått att man kritiserat pressen som sätts på studenter att skriva matematik även inom högskolor och universitet.

Artikeln är en översättning av Yle Uutisets artikel "Li Andersson A-studiossa: Pääsykokeiden lisäksi pitää tarkastella korkeakoulujen aloituspaikkojen riittävyyttä" skriven av Lauri Miikkulainen

Diskussion om artikeln