Hangö frontmuseum är på benen igen: "Ett museum som inte förnyas är ett dött museum"

Det här året har börjat bra för Hangö frontmuseum i Lappvik. Museet har redan flera besökare än samma tid i fjol.

Det krigshistoriska museet i Lappvik i Hangö satsar på skolgrupper för andra året i rad.

Verksamhetsledare Martina Lindberg säger att Hangö frontmuseum är en hyllning till krigsveteranerna, men att huvudmålgruppen är dagens unga och kommande unga generationer.

- Det är för dem vi vill berätta om bakgrunden till Finlands självständighet och hur det är möjligt att vi lever i ett fritt Finland i dag.

Besöken för skolelever är skräddarsydda och avgiftsfria tack vare understöd av stiftelsen Brita Maria Renlunds Minne.

Amanuens Sonja Bäckman har ansvar för att utveckla museipedagogiken vid museet.

Satsar på 12 000 besökare

Museet har haft över 1 500 besökare i år, vilket är bättre än samma tid i fjol.

Museet hade under tidigare glansdagar 15 000 besökare per säsong:. Men då eldsjälarnas krafter tog slut höll museet på att gå under.

Krigshistoriska föreningen i Västnyland köpte därför museet och föremålssamlingen i januari 2016. Året därpå besökte 10 000 personer museet, men i fjol rasade siffran till 8 500.

- Vi hade inte resurser att förnya oss sommaren 2018. Dessutom var det en jättevarm sommar så antalet besökare sjönk. I år har vi satsat på många nyheter här på museet och hoppas på en markant ökning i besökarantalet.

Martina Lindberg säger att målet är 12 000 besökare i år.

Det är viktigt för ett museum att förnya sig för att locka folk.

- Vi brukar säga att ett museum som inte förnyas är ett dött museum. För att besökare ska komma på nytt och sprida ordet att det är intressant och sevärt så måste man förnya sig.

Kanonhallen har rustats upp

Nytt för i år är en temautställning som visar samlingen av frontarbeten. Kanonhallen har rustats upp och berättar bland annat om finska flygvapnet och hakkorsets historia.

- Vi berättar om flygvapnets historia och visar finska flyg och också ryska flyg som var i gång under kriget, berättar Jessica Kaunisranta som är guide på Hangö frontmuseum.

Flygvapnets symbol, det blå hakkorset, är en del av museets utställning.

Den svenska greven Eric von Rosen donerade det första flyget till Finland 1918. Hakkorset var familjens personliga vapensymbol. Det blev kvar som finska flygvapnets symbol efter att planet donerades hit.

På museet får man lära sig om hakkorsets anor, berättar Jessica Kaunisranta.

- Vi gör nedslag i olika kulturer, i Japan, det tidiga Asien, även i Danmark på medeltiden. Vi berättar hur hakkorsets symbolik förändrats från att ha varit något positivt som symboliserar lycka, sol och kraft, till att under andra världskriget främst associeras med Hitler och nazismen och inte längre ha en positiv betydelse.

Symbolen byttes efter 1945 med tanke på de associationer som sedan kom med hakkorset.

Jessica Kaunisranta tycker att det är viktigt att berätta om hakkorset.

- Det går politik i symboler så det är ju något som är högst aktuellt i dag. Det kan vara bra att ta reda på och känna till de historiska grunderna till sånt här.

Martina Lindberg: Hangö frontmuseum vill visa ungdomar varför Finland är självständigt

1:46

Guiden Jessica Kaunisranta berättar om utställningarna i Hangö frontmuseum

2:31