Samtyckeslagen har haft effekt på domarna i Sverige - men fortfarande behandlas endast en bråkdel av våldtäkterna i domstol

Våldtäktsdomarna i Sverige ser helt annorlunda ut sedan samtyckeslagen trädde i kraft för ett knappt år sedan. Problemet är ändå att få polisanmäler våldtäkter och att ännu färre fall når domstolarna.

Utgångspunkten för samtyckeslagen i Sverige är att sex ska vara frivilligt. Lagen trädde i kraft den 1 juli i fjol och nu är det förbjudet att ha sex med en person som inte uttryckligen har sagt ja eller aktivt visat att hen vill ha sex.

I fjol polisanmäldes 5593 våldtäkter i Sverige, men enligt Brå utsattes hela 112 000 personer för våldtäkt eller sexuella övergrepp

Samtyckeslagen innebär att det inte längre krävs att gärningsmannen ska ha använt sig av våld eller hot för att anses ha begått en våldtäkt. Enligt mänskorättsorganisationen Amnesty och en rad kvinnorättsorganisationer kan man redan nu tydligt se att lagen har gjort skillnad.

- Vi har tittat på ett trettiotal domar och sett att handlingar som tidigare inte hade kunnat dömas som våldtäkt nu faktiskt döms som våldtäkt och kan leda till fällande domar. Det är ett viktigt och positivt steg, säger Katarina Bergehed, sakkunnig i kvinnors rättigheter på Amnesty Sverige.

Bergehed har skrivit avsnittet om våldtäktsärendena i Sverige i Amnestys rapport Time for Change.

Bergehed menar att utgångspunkten i våldtäktsdomarna nu är helt annorlunda jämfört med tidigare. Domstolarna ska helt enkelt ta ställning till om någon har haft sex med någon som inte har deltagit frivilligt.

- Då måste man titta på hur personen har försäkrat sig om att sexet var frivilligt. Vad är det som har fått förövaren att uppfatta situationen så?

Få våldtäkter anmäls och ännu färre leder till åtal

Ännu finns det inte tillräcklig statistik för att man ska kunna dra några slutsatser kring om antalet anmälningar och antalet fällande domar har ökat eller minskat.

Men även om samtyckeslagen ses som en milstolpe och ett steg i rätt riktning, så är det ändå tydligt att det fortfarande endast är en minoritet av våldtäktsoffren som får upprättelse i domstolarna.

Det är alltjämt ovanligt att polisanmäla våldtäkter. I fjol polisanmäldes 5593 våldtäkter i Sverige, men enligt Brottsförebyggande rådet Brå så utsattes hela 112 000 personer för våldtäkt eller sexuella övergrepp i Sverige ifjol.

Den stora majoriteten anmäler alltså inte. Och av de polisanmälda våldtäkterna, så går endast 7 procent vidare till rättegång, enligt Brå.

Våldtäkter sker inte alltid utomhus, det är inte mörkt och det är inte någon man inte känner

Amnesty ser flera brister i polisens arbete. Våldtäktsärendena prioriteras inte tillräckligt och det är vanligt att man plockar bort resurser från de här ärendena till annan typ av brottslighet som polisen ser som allvarligare.

- Det leder till en situation där våldtäktsutredningar dröjer och blir liggande på hög och det försvårar möjligheterna att säkerställa bevisning som gör att man kan väcka åtal, säger Bergehed.

Enligt Amnesty handlar problemen dels om bristande resurser, men det handlar också om polisens arbetsmetoder.

Vad innebär samtycke i praktiken?

Innan samtyckeslagen trädde i kraft så föregicks den av flera års diskussioner. Det fanns flera kampanjer som drev på en ny lagstiftning och metoo-uppropen gjorde att frågan också var högt på agendan i Sverige.

- När vi kämpade för samtyckeslagen så var det mycket motstånd och det var många frågetecken kring hur den kommer att tillämpas - kommer vi se en flod av mänskor som anmäler och hur kommer det här se ut i verkligheten? Men allt det där har lugnat ner sig, säger Linnéa Håkansson, styrelseledamot i föreningen Fatta.

Håkansson tycker att samhället i stort har accepterat samtyckeslagstiftningen och att bemötandet har varit positivt.

Fatta jobbar nu vidare för att det ska finnas en samtyckeskultur, det vill säga att det ska vara tydligt för alla vad samtycke innebär i praktiken. Det handlar om att förstå sina egna och andras gränser, men också att utmana bilden av vad en våldtäkt är.

- Våldtäkter sker inte alltid utomhus, det är inte mörkt och det är inte någon man inte känner. Snarare är det någon i en nära relation i ens eget hem, på en plats där man är van att känna sig trygg, säger Håkansson.

Finlands nya regering planerar samtyckeslag

Också i Finland diskuteras en så kallad samtyckeslag och medborgarinitiativet överlämnades till riksdagen i onsdags.
Över 55 000 personer har skrivit under medborgarinitiativet som handlar om att ändra strafflagens definition på våldtäkt, och den nya regeringens avsikt är att reformera lagstiftningen om sexualbrott.

Linnéa Håkanssons hälsning till politikerna i Finland är att lyssna på kvinnorättsorganisationerna, för de har de viktigaste insikterna och vet vad som behövs.

- Ofta tänker man kanske att det är en alldeles för drastisk åtgärd, man vet inte riktigt vad man ger sig in på. Men man måste också tänka på att lagstiftningen har en normerande effekt och avgör var man sätter gränserna i samhället, säger Håkansson.

Katarina Bergehed på Amnesty påpekar att det är Finlands skyldighet att införa en våldtäktslagstiftning som baseras på samtycke, eftersom Finland har anslutit sig till Istanbulkonventionen.

Amnesty jobbar för att alla länder i Europa ska få en samtyckeslag och hittills har nio länder ändrat sin lagstiftning. Senast var det Grekland som fattade beslut i frågan.

Den kritik som restes mot lagstiftningen i Sverige innan den trädde i kraft har i dag tystnat.

- Farhågor som lyftes i Sverige handlade mycket om att bevisbördan skulle förskjutas, men så har inte skett. Det är fortfarande åklagaren som ska leda i bevisning att den här gärningen som påstås ha begåtts också kan bevisas, säger Bergehed.