Finansministrar enades om riktlinjerna för en eurobudget - men det är oklart varifrån pengarna ska komma och hur de ska fördelas

Euroländerna får ett eget budgetinstrument inom ramen för EU:s nuvarande budget. Däremot sköts planerna på att inrätta en särskild budget för EU-länderna ned vid eurogruppens möte i Luxemburg som pågick till efternatten.

Luxemburg

Finansministrarna enades om riktlinjer för hur det så kallade budgetinstrumentet för euroområdet ska se ut.

Tanken är att finansverktyget ska inrättas inom ramen för den nuvarande EU-budgeten. Resurserna skulle användas för att stärka konkurrenskraften i euroländerna.

- För första gången har vi skapat en driftsbudget som kommer att hjälpa länderna i euroområdet att konvergera (närma sig varandra ekonomiskt) och bli mer konkurrenskraftiga, säger Frankrikes finansminister Bruno Le Maire till nyhetsbyrån AFP.

- För första gången kommer vi att börja tänka på vår framtid som ett sammanhängande block och koordinera vår ekonomiska politik, fortsätter Le Maire.

Franska planer stöter på motstånd

Frankrike har varit pådrivande i att inrätta en budget för euroländerna. Landets ursprungliga plan var att skapa en mer omfattande budget utanför EU:s budgetram.

Det här förslaget har ändå stött på motstånd bland länder som Nederländerna, Österrike och Finland, som befarar att ett omfattande budgetverktyg skulle leda till mer inkomstöverföringar mellan EU-länderna.

De här ländernas inställning är att varje land i första hand själv ska ansvara för sin konkurrenskraft.

Storleken på det planerade budgetinstrumentet klarnar i ett senare skede. Det har talats om att budgeten kunde vara cirka 17 miljarder euro under en sjuårsperiod.

Det är också oklart hur det nya budgetverktyget ska finansieras och på vilka grunder euroländerna ska beviljas finansiering inom ramen för det nya verktyget.

Krisfonden ESM får mer muskler

Finansministrarna fattade även ett beslut om att stärka krisfonden ESM.

Krisfonden ESM inrättades i samband med skuldkrisen, i syfte att göra det möjligt att stöda länder som råkar ut för ekonomiska trångmål.

Tanken är att man i krissituationer ska kunna frångå kravet på enhällighet och i stället fatta beslut med kvalificerad majoritet.