Eken är en ömtålig övervinnare
- Det är undersökt att blixten slår ner klart oftare i ekar än andra träd. Det kan ha att göra med att eken växer på öppna ställen och har en bred krona eller så är det på grund av den skrovliga barken, funderar forstmästare Kåre Pihlström i Raseborg.
Kåre Pihlström arbetade 20 år som skogschef vid Fiskarsbolaget, idag fungerar han som konsult inom skogsbranschen.
Han berättar att man inom folktron har kopplat samman ekarna med nånting mytologiskt. Här i Norden var eken förärad åskguden Tor.
- Det kan löna sig att undvika att stå under en ek om det åskar. Den kan ju i och för sig också fungera som åskledare och spara huset.
Pihlström bedömer att Kungseken, som den kallas, förefaller vara i gott skick.
- Den har kunnat stå här bland byggnader i Ekenäs och fortfarande ser den riktigt grön och fin och vital ut, säger han.
Lever farligt vid dränering
Ståtliga träd av den här kalibern försöker man ta i beaktande vid olika förändringar i gatubilden. Men de kan leva farligt under olika byggprojekt.
- Om man dränerar och gräver av rötter så kan det vara ödesdigert. Det syns inte genast men kanske om tio år, förklarar Pihlström.
I det här fallet ser det ut som om man har kunnat låta ekens rötter vara ifred och det enorma grenverket har utrymme ovanför taken.
Pihlström tror nog att det är möjligt att den här eken klarar sig i flera generationer Ekenäsbor till. Eken har anpassat sig till sina förhållanden i århundraden och plötsliga förändringar klarar den inte nödvändigtvis så bra.
- Om man ändrar grundvattennivån i marken, vid dräneringar, dikningar och vägbyggen så påverkas grundvattenflödena. Det kan vara riktigt ödesdigert för en gammal ek.
Det stora lövverket kräver ett enormt rotsystem för sin försörjning.
- En tumregel som man ofta använder är att rotsystemet går lika brett som grenverket. Kungseken är lika hög som bred så vi talar ju om 25-30 meter, i genomskärning, förklarar Pihlström.
En yngre ek är mer anpassningsbar medan en gammal ek kan vara rätt ömtålig för förändringar i markvattnet.
Pihlström bedömer att Kungseken har funnits med sitt rotsystem på ett ganska stabilt område under en lång tid. Det påverkar ekens hälsa, jämsides med eventuella åtgärder som företas.
- Det är skillnad på om man kapar riktigt grova rötter eller om man är i yttersta änden, som den kan tåla. Ofta ser man att ekar, vars rotsystem har blivit utsatta för nånting, sakta börjar torka grenar.
När är det befogat att göra nånting åt en ek?
- Så länge den mår bra finns det ingen orsak att göra nånting. Torra grenar kan tas bort, i det här fallet kanske för att hindra att de faller ner och bucklar bilarna.
Ekvirke från Fiskars
Kåre Pihlström gör jämförelser med andra stora ekar han sett i Västnyland. Mellan Flaggberget och Stenhuset i Fiskars finns en som möjligen kan dateras till tiden för brukets födelse 1649.
- Vi har inte borrat och mätt men det finns vissa belägg för att den eken är så gammal.
Det finns andra ekar i bruksmiljön som nu kommer bättre fram efter gallring av annan skog.
I Fiskars har man odlat ekar för att berika miljön men också för virkesproduktion och för framställningen av Billnäsmöblerna. Största delen av ekvirket importerades trots allt från Polen.
Pihlström bedömer att tanken var att visa att man ändå kunde producera egen råvara genom att sköta bestånden ordentligt.
- Eken passar också att planteras som gårdsträd, den är en överlevare. Den kan klara småskador i ungdomen och ändå växa till sig.
Eken har alltid varit ett värdefullt och användbart virke som blev speciellt eftertraktat inom skeppsbyggnaden under Sveriges stormaktstid.
- Bara till ett skepp kunde det gå åt 2000 ekar och det blev brist på virke av bra kvalitet. Gustav Wasa försökte åtgärda det här genom att bestämma att alla större ekar skulle tillhöra kronan. Tyvärr hade det nästan motsatt effekt.
Bönderna såg till att ekarna på deras marker inte hann bli så stora så att de skulle tillfalla kungen. Ekbeståndet minskade också i takt med att man röjde mark för jordbruket och för att virket var värdefullt.
- Idag är det ovanligt med stora ekbestånd så de träd som finns till exempel vid Ramsholmen och Brötet i Ekenäs är unika.
Eken kan leva i hundratals år men det tar också lång tid för den att dö, oftast flera tiotals år.
Kåre Pihlström noterar lite röta i Kungseken.
- Men det skulle vara konstigt om ett träd av den här åldern och i stadsmiljö inte skulle ha rötangrepp alls.
Övre gräns för herrgården
Museichef Dan Lindholm vid EKTA museum vill inte åldersbestämma Kungseken men han kan ge några geografiska och historiska koordinater för vad som har ägt rum i det stora trädets skugga.
Då Raseborgs slott övergavs 1558 flyttades administrationen in till Ekenäs. Det var hertig Johan som valde ut tomten som idag avgränsas av eken och nere mot havet av stadshotellet.
- Man grundade en herrgård och senare ett grevskap, 1569 eller 1571. Det blev ett centrum för regionen och ett säte för grevskapet. Under stora nordiska kriget i början av 1700-talet revs gården och det finns ingenting kvar av den. Man kan anta att eken är från den tiden så på det sättet är den intressant, konstaterar Lindholm.
