Finansministeriet spår långsammare tillväxt - under en procent årligen på medellång sikt

Finansministeriet tror att den ekonomiska tillväxten i Finland ytterligare avtar. Under de närmaste åren blir tillväxten bara drygt en procent årligen.

Finansministeriet har skrivit ner sin ekonomiska prognos i flera repriser.

Ministeriets överdirektör Mikko Spolander påminner om att man i prognosen inte har beaktat de skrivningar som den nya regeringen har gjort.

De föreslagna åtgärderna i regeringsprogrammet beaktas då besluten förverkligas och man ser effekterna av dem.

I år väntas ekonomin växa med 1,6 procent men nästa år avtar tillväxten och blir bara 1,2 procent för att ytterligare avta till år 2021 till 1,1 procent.

Tillväxt beroende av världsekonomin

Världshandeln ökar långsammare och det påverkar exporten negativt. Utsikterna på Finlands viktigaste exportmarknader har försämrats.

Att tillväxten inom världsekonomin avtar beror främst på handelskonflikten mellan USA och Kina och det bromsar också upp världshandeln.

Riskerna för att världshandeln avtar ökar också eftersom det är svårt att förutspå USA:s handelspolitik.

I år ökar Finlands export främst tack vare vissa fartygsleveranser, men inom andra industrisektorer är exporten anspråkslös.

- En snabbare tillväxt och högre sysselsättning skulle kräva en kraftig efterfrågan i världsekonomin och att kostnadsnivån i Finland är moderat, säger överdirektören Mikko Spolander.

- Dessutom krävs effektiva åtgärder för att matcha utbud och efterfrågan på arbete och att aktivera dem som står utanför arbetsmarknaden att söka arbete, säger Spolander.

Nya sysselsättande åtgärder krävs

Ministeriet tror att den offentliga skulden igen börjar öka i början på 2020-talet.

Utan nya åtgärder som främjar sysselsättningen kommer den offentliga ekonomin ytterligare att försvagas.

De goda konjunkturerna under de tre senaste åren har hjälpt upp de offentliga finanserna och saldot förstärks ännu nästa år men börjar försämras efter det, tror Finansministeriet.

De offentliga finanserna försvagas av att utgifterna ökar då befolkningen åldras.

Sysselsättningen bör bli 75 procent

Ett av de centrala målen i regeringsprogrammet är att de offentliga finanserna är i balans senast år 2023, förutsatt att den globala ekonomin utvecklas normalt.

Det kräver ändå att målet på en sysselsättningsgrad på 75 procent nås under regeringsperioden.

I sin prognos tror Finansministeriet att sysselsättningen stiger till 73,5 procent före 2021, men befolkningen i arbetsför ålder fortsätter att minska.

På medellång sikt, 2022 - 2023, tror Finansministeriet på en tillväxt på mindre än en procent årligen.