Varför behöver jouren vid Raseborgs sjukhus anestesiläkare? Vad är samjour, bakjour och framjour? 8 frågor om jouren

Debatten om framtiden för Raseborgs sjukhus har tagit fart igen. Den här gången är det jouren nattetid som har satts under lupp.

En arbetsgrupp ska nu utreda framtiden för Raseborgs sjukhus.

Men ledande överläkaren Markku Mäkijärvi vid Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt HUS har sagt att det är så svårt att rekrytera läkare till Ekenäs att jouren inte fyller kraven i lagen.

Det betyder att det finns en risk för att samjouren inte kan fungera.

Eftersom det har rått en viss förvirring kring vad olika typer av jour innebär gör vi nu ett försök att klargöra de olika begreppen.

För att få svar på alla våra frågor har vi vänt oss till medicinalrådet Timo Keistinen vid Social- och hälsovårdsministeriet.

1. Vad är samjour?

Samjour innebär att det under samma jour vid ett sjukhus finns vårdcentralläkare, alltså det som i Finland ofta kallas för hälsocentralläkare, och läkare som är specialister inom olika områden.

Exempel på specialister är kirurger, ortopeder och gynekologer.

När en patient kommer till samjouren bedömer vårdpersonalen var i vårdkedjan patienten hamnar.

2. Vad är bakjour och framjour?

Alla specialiserade läkare som har jour behöver inte vara på plats på sjukhuset. Det beror på vilken verksamhet man har och hur brådskande läget kan bli.

Till exempel vid en förlossning kan man väldigt snabbt bli tvungen att genomföra ett kejsarsnitt och då måste läkaren vara nära till hands.

Den som har jour och finns på sjukhuset kallas för framjour.

Den specialistläkare som har jour, men som befinner sig hemma på högst halvtimmes avstånd från sjukhuset kallas för bakjour.

Bakjouren kan ge råd via telefon, men kan också rycka in snabbt om det krävs.

Vid vanliga centralsjukhus brukar fem eller sex läkare ha framjour medan cirka tio läkare har snabb beredskap att vid behov rycka in.

Exempel: Hyvinge sjukhus.

I ett litet sjukhus, där man kanske inte har så här många specialiteter, kan man själv avgöra hur stor bemanning man behöver.

Då kanske det bara finns en läkare på plats på sjukhuset på jouren. Det här gäller särskilt nattetid.

Läkaren på plats kan vara en läkare som ännu håller på att slutföra sina grundstudier och som inte alls är specialiserad.

Vanligtvis har man då som bakjour en kirurg, en anestesiläkare och en läkare inom inre medicin.

Exempel: Raseborgs sjukhus, sjukhuset i Oulais i landskapet Norra Österbotten och om nätterna sjukhuset i Salo.

3. När behövs det jour i samband med operationer?

För att ett sjukhus ska kunna ha operationsverksamhet med narkos behövs en anestesiläkare dygnet runt.

Det här gäller även om sjukhuset bara opererar dagtid eller utför så kallade dagkirurgiska ingrepp där patienten i princip ska få åka hem samma dag.

4. Varför behövs anestesiläkare?

Operationer och jourverksamhet går ofta går hand i hand. Det beror på att det kan uppstå komplikationer efteråt där läkaren snabbt måste kunna ingripa.

Också efter dagkirurgiska ingrepp måste patienten i mellan fem och tio procent av fallen stanna kvar på sjukhuset över natten.

Polikliniska operationer kan vara ett undantag, eftersom risken för komplikationer är så liten att man kan utföra ingreppen utan jour dygnet runt.

Exempel på polikliniska operationer: Gråstarrsoperationer.

5. Sjukhus eller vårdcentral?

Det finns ingen exakt definition i lagen på skillnaden mellan sjukhus och vårdcentral.

I lagen definieras specialiserad sjukvård som vård som sköts av specialister inom ett visst, smalt område.

I Finland finns sjukhus som tidigare har verkat som så kallade kretssjukhus, men som nu har ändrat sin verksamhet.

Där kan man nu ge specialiserad sjukvård till exempel inom neurologi och geriatri, men man utför inga tyngre operationer.

Dessutom har man poliklinisk verksamhet inom ett brett spektrum inom kirurgin, barnsjukdomar och gynekologin.

Där utför man också polikliniska operationer, som inte kräver narkos.

Exempel: Sjukhusen i Jakobstad, Kristinestad och Nyslott.

Patienter kan också övernatta på sjukhus utan jour.

Då handlar det snarast om rehabiliterande verksamhet till exempel en tid efter en operation.

Men patienter som har drabbats av hjärtinfarkt eller olycksfall kan man inte vårda på de här sjukhusen.

Exempel: På Jakobstads sjukhus har man många avdelningar. Allmänläkaren kan ta hand om avdelningspatienterna och kan avgöra om de behöver skickas vidare till ett större sjukhus.

6. Vilka olika typer av sjukhus med jour finns det då?

I Finland finns tolv, snart kanske tretton sjukhus, som har så kallad omfattande jour. Det trettonde sjukhuset blir i så fall Vasa centralsjukhus.

Utöver det finns det centralsjukhus. På de sjukhusen har man samjour där det utöver vårdcentralsläkaren, också finns flera olika typer av specialister på plats.

Den tredje typen av sjukhus är mindre kretssjukhus som har jour dygnet runt inom grundhälsovården, alltså samma nivå som vården på vårdcentralen. Det finns flera sådana sjukhus runt omkring i Finland.

Den fjärde modellen, gäller speciellt Nyland, och är den modell som också gäller för Raseborgs sjukhus i Ekenäs.

Det handlar om att sjukvårdsdistrikt med universitetssjukhus har möjlighet att grunda enheter för samjour. De distrikten har alltså mera möjligheter än vad mindre distrikt har.

Som jämförelse kan man nämna att man i Egentliga Finland har valt att ha samjour bara i Salo och vid universitetssjukhuset i Åbo. Till exempel i Nystad har man inte jour dygnet runt.

Också i Kuopio och Uleåborg har man gått in för liknande arrangemang.

I förordningen, som ger universitetssjukhusen rätt att ordna samjour, sägs att enheten ska placeras vid ett sjukhus där jouren finns inom de centrala specialiteterna dygnet runt.

7. Vilken utbildning har läkarna?

En läkare som har jour inom vårdcentralen behöver inte vara en färdigutbildad läkare. Man räknar med att det tar sex år att utbilda sig till läkare.

Om man har studerat i fem år kan man verka som allmänläkare vid en samjourmottagning.

För att bli specialistläkare studerar man ytterligare i sex år det område man ska bli expert på.

Det finns ingen exakt regel för hur många år man ska ha studerat sitt område för att få ha specialistjour. Det varierar mellan specialiteterna.

Om man till exempel studerar till gynekolog måste man ensam utan hjälp ha genomfört kejsarsnitt för att få ha jour inom sin specialitet.

8. Hur mycket jobbar läkarna?

Finska läkarförbundet har i sina rekommendationer slagit fast att ett sjukhus som har jour inom ett specialområde borde ha minst tio och helst tolv specialister inom just sitt område för att klara av jour dygnet runt.

Men som en allmän tumregel kan man säga att det behövs minst sex specialister per specialitet för att man ska klara av bakjouren.

Helt matematiskt ger en månad med trettio dagar och sex specialistläkare fem dagar bakjour per läkare och månad.

Om man då räknar in semester och annat så är i praktiken en läkare en vecka per månad bunden till arbete dygnet runt.

Det är det maximala man kan kräva av en arbetstagare. Samtidigt är många erfarna specialistläkare vana vid att leva och arbeta enligt ett sådant mönster.