Inte ännu godnatt för nattjour men klart att förändringar är på gång för Raseborgs sjukhus

Om nattjouren försvinner från Raseborgs sjukhus påverkar det också sjukvården dagtid. Avståndet från Hangö till Lojo är långt, speciellt nattetid när de allmänna transporterna är närmast obefintliga och att bli betjänad på svenska kan du nästan glömma. Det här är argument som sjukhusdirektör Gabi Erroll snabbt radar upp på frågan vad det innebär om Raseborgs sjukhus mister sin jour som tills vidare fungerar dygnet runt.

På måndagen (17.6) beslöt styrelsen för Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt att en ny arbetsgrupp ska fundera på Raseborgs sjukhus framtid. Samjouren eller nattjouren diskuterades inte alls, den texten ströks under mötets gång.

Det betyder ändå inte nattjouren hålls kvar. Förändringar är på gång för Raseborgs sjukhus och hur jourverksamheten påverkas är ännu oklart.

Ett stort problem för Raseborgs sjukhus är att det är svårt att rekrytera läkare, speciellt anestesiologer, det vill säga narkosläkare.

Varför vill läkarna inte komma till Raseborgs sjukhus och jobba?

- Det finns ingen desto större utredning, men vi är ingalunda det enda sjukhuset som har brist på läkare och uttryckligen brist på anestesiologer. Ta till exempel stora sjukhus som Pejas (Vanda) och Malms sjukhus (Helsingfors) som båda hör till HUS, de har stora problem att rekrytera anestesiläkare, säger Raseborgs sjukhusdirektör Gabi Erroll.

Överläkare Fredrik Forsström säger det är svårt att spekulera i vad läkarbristen i Raseborg beror på, men han antar att språket, det vill säga svenskan, har en viss betydelse.

- Dessutom kanske man inte finner arbetsuppgifterna lika stimulerande här eftersom utbudet av olika operationer och ingrepp har ändrat i den grad de gjort, säger överläkare Fredrik Forsström.

Hur många läkare behövs på nattjouren på Raseborgs sjukhus?

- Hittills har vi uppfyllt de lagstadgade kraven. Det har funnits jour dygnet runt för anestesiologi, kirurgi och inre medicin, säger överläkare Fredrik Forsström.

Överläkare Fredrik Forsström förklarar att det bör finnas en legitimerad läkare på plats dygnet runt och sedan de tre centrala specialiteterna representerade, men de kan ha en så kallad bakjour, det vill säga att specialisterna hela tiden ska nås per telefon och finnas på ett tidsmässigt kort avstånd så att de vid behov snabbt kan ta sig till sjukhuset.

Tills vidare ingen brist på sjukskötare

Svårt att rekrytera läkare alltså, men i stället har det varit lätt att anställa sjukskötare berättar överskötare Carola Lindholm på Raseborgs sjukhus.

- Vi har hittills varit ett privilegierat sjukhus vad gäller tillgång till sjukskötare. I synnerhet jouren har varit ett eftertraktat arbete, säger överskötare Carola Lindholm.

Lindholm är ändå rädd för att intresset att komma som sjukskötare på jobb till Ekenäs minskar om arbetsbilden ändrar.

- Arbetet ska kännas tillräckligt utmanande, både i operationssalarna och i kirurgiska bäddavdelningen. Innehållet i arbetet är lika viktigt som att man har ett arbete, säger Lindholm.

Om man inte har en jour som fungerar dygnet runt, kan man alls ha folk att ligga kvar på avdelningarna?

- Det här hör nu till den risk- och konsekvensanalys som jag antar att ska ingå i det utredningsarbete som som ska göras tillsammans med våra kommuner. En modell som HUS-utredaren Markku Mäkijärvi förespråkar är den så kallade Nystadsmodellen, säger sjukhusdirektör Gabi Erroll.

I Vakka-Suomi sjukhus i Nystad i Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt har man en modell med jour klockan 8-22 alla dagar. När jouren stänger körs patienterna med ambulans till Åbo universitets centralsjukhus.

- I Nystad finns två avdelningar som drivs av staden, det är hälsocentralsbäddavdelningar plus några platser för kirurgi och inre medicin, förklarar Erroll och betonar att hon inte vill gå in för någon som helst modell innan man har gjort en utredning.

- Det som fungerar i Nystad behöver nödvändigtvis inte fungera hos oss. Vi har flera aspekter att ta ställning till, bland annat beredskap och geografi. Vi bör framför allt också göra en språkbedömning, säger Gabi Erroll som ser Raseborgs sjukhus som en de sista svenska bastionerna som kan ge service på båda inhemska språken.

Överläkare Fredrik Forsström är skeptisk till att rekryteringen blir lättare av en jour mellan klockan åtta på morgonen och tio på kvällen, men säger försiktigt att saken bör utredas.

- En sådan jourverksamhet skulle naturligtvis se helt annorlunda ut än nuvarande också dagtid, säger Forsström.

Hur orkar och mår personalen i dag?

- Utan att fokusera på nattjourens vara eller icke vara utan i stället på osäkerheten över den profil som Raseborgs sjukhus ska ha i framtiden så givetvis påverkar det personalen, säger överskötare Carola Lindholm.

Lindholm kan inte entydigt uttala sig hur vårdpersonalen mår. Det är väldigt individuellt, säger hon.

- Inte möts man av uppgivenhet eller domedagsstämning när man går omkring på avdelningarna. Tvärtom är det engagerad, målinriktad och duktig vårdpersonal som varje dag gör sitt jobb.

Carola Lindholm berättar att avdelningarna är fulla av sjuka och vårdbehövande patienter. Personalen ser behovet och får omedelbar, god respons och det är det som är drivkraften för vårdarna på Raseborgs sjukhus.

- Men det är klart att de måste vara osäkra. Vi har tidsbunden personal vars avtal tar slut i slutet av september och det är klart att den ordinarie personalen också funderar på innehållet i deras framtida jobb och om de kommer att trivas med det, säger överskötare Carola Lindholm.

Höga sjukvårdskostnader, men de beror inte enbart på Raseborgs sjukhus

På Raseborgs sjukhus i Ekenäs finns i dag en jourpoliklinik som har öppet dygnet runt. Det är hit man kan ta sig fast mitt på natten oberoende av veckodag om man blir plötsligt sjuk, råkar ut för en olycka eller om man har en kronisk sjukdom som hastigt försämras och vården inte kan skjutas upp till följande dag.

Sjukhusdirektör Gabi Erroll vill inte ta på sig skulden för att i synnerhet Raseborg har stora utgifter för sina kommuninvånares specialsjukvård.

- Patienterna kommer till Raseborgs sjukhus på två sätt, antingen till jouren eller med remiss. Om hälsocentralerna skulle ha bättre resurser att ta hand om sina patienter skulle remissernas antal sjunka och därmed också kostnaderna för specialsjukvård, säger Gabi Erroll och tillägger att cirka hälften av raseborgarna vårdas på Lojo sjukhus eller i Mejlans, inte på Raseborgs sjukhus.

Artikeln baserar sig på intervju gjord av Veronica Montén.