Kyrkoherde tvingades bo i giftig prästgård och ett initiativ gjordes för att han ska ersättas för det, men vad hände sedan?

Vad kan man säga? Det finns människor som inte vill gott och man får bara finna sig i det. Det här svarar tidigare kyrkoherden i Kyrkslätt, Lars-Henrik Höglund, på frågan om vad han tar med sig av prästgårdshistorien. Initiativet om att han ska få ersättning för förlorad egendom kvitterades genom att möblerna som finns i prästgården inte tillhör honom.

Det var i mars 2018 som en undersökning av prästgården i Kyrkslätt nådde en större krets. Undersökningen slutfördes ett år tidigare, i februari 2017.

Jag fick den per e-post med tillägget ”Rapporten eller delar av den får inte publiceras utan Kyrkslätts kyrkliga samfällighets lov”.

Undersökningen visade på omfattande mikrobskador i byggnadens konstruktioner, giftiga mikrober i inomhusluften och att flera personer fått symptom bara efter att ha vistats en kort stund i byggnaden.

Det här i en byggnad som var färdigrenoverad 2014 och som renoverades för nästan en miljon euro.

Backspegeln: Flykten från prästgården

18:10

"Vi fick alla möjliga neurologiska besvär"

Lars-Henrik Höglund bodde i egenskap av kyrkoherde i prästgården i två och ett halvt år och flyttade ut i slutet av 2016. Som kyrkoherde hade han boendeplikt, vilket betyder att han måste bo i prästgården.

När han och hans fru flyttade därifrån hade de i flera år känt av symptom av inneluften.

- Vi fick alla möjliga neurologiska besvär. Vi hade besvär med hjärtat, värk i muskler, minnesluckor och huvudvärk. Vi sade att vi måste ut därifrån, sade Höglund i en intervju i mars 2018.

"Finns i samhället en föraktfull inställning till mögeldrabbade"

I dag säger Höglund att han mår bättre och inte känner sig lika trött som tidigare.

- Men astman slipper jag aldrig utan måste ta medicin. Sjukdomen bröt ut i prästgården, säger Höglund nu.

Vilka reaktioner fick du efter intervjun i mars 2018?

- Väldigt blandade. Det är inte många som kan förstå att mögel kan förorsaka neurologiska symptom. Därför finns det i samhället en föraktfull inställning till mögeldrabbade och man säger att det är fel mellan öronen.

Går det att slå fast att era symptom förorsakades av byggnaden?

- Vetenskapliga bevis saknas, men vi vet hur vi själva reagerade. Vi blev sjuka när vi bodde i prästgården och när vi kom ut därifrån kvicknade vi till och livet återvände. Om vi i dag går in i ett mögelskadat hus får vi samma symptom som vi hade i prästgården.

Vad vi har drabbats av är en sak, men vår kamp handlar om att få en acceptans för att det är omöjligt att bo i prästgården

- Vad vi har drabbats av är en sak, men vår kamp handlar om att få en acceptans för att det är omöjligt att bo i prästgården. Man kan inte bo där om den inte renoveras först, säger Lars-Henrik Höglund.

Har ännu inte tömts

I mars 2018 uppgav samfällighetens ekonomidirektör att det ska göras ytterligare undersökningar av prästgården, men det har fortfarande inte gjorts.

- Prästgården har ännu inte tömts och byggnaden undersöks först när det är klart för vilket ändamål den ska användas, säger ekonomidirektör Sirkkaliisa Cavonius.

Inne i byggnaden finns bland annat möbler som Höglund lämnade kvar.

- Vi lämnade möblerna där för den kommande kyrkoherden. Men det där vändes sedan mot oss då samfälligheten påpekade att vi har lämnat saker kvar och det blir dyrt att tömma. Men det som lämnades kvar kan inte användas då det är förgiftat, säger Lars-Henrik Höglund.

Byggnaden töms under hösten

Sirkkaliisa Cavonius säger att prästgården sannolikt kommer att tömmas under hösten.

- Innan det görs ska det vara klart vad byggnaden ska användas till, säger Cavonius.

Boendeplikten gäller inte längre och därmed kommer prästgården inte att vara kyrkoherdens tjänstebostad i framtiden.

Kyrkoherden för svenska församlingen Aino-Karin Lovén har tidigare önskat att byggnaden blir ett svenskt rum för församlingsmedlemmarna.

Före det ska prästgården renoveras, men hur omfattande den renoveringen görs är inte bestämt.

Cavonius tror att prästgården kan öppnas för allmänheten nästa år, 2020. Det skulle innebära att renoveringen inte blir särskilt omfattande. Den tidigare renoveringen pågick i tre år.

"Inga ersättningar betalas"

En historia för sig är initiativet som gjordes för att Höglund skulle få ersättning på 30 000 euro för förlorad egendom.

Initiativet gjordes sommaren 2017 av Bengt Lindholm, som sitter i församlingsrådet i Kyrkslätt svenska församling och hela församlingsrådet ställde sig bakom det.

Det gick närmare två år innan kyrkliga samfälligheten i Kyrkslätt behandlade initiativet och det bakades då in i ett beslut om att tömma prästgården så fort som möjligt.

- Ärendet är slutbehandlat. Kyrkoherden har skriftligen genom ombud meddelat att han inte har något med egendomen i prästgården att göra. Enligt beslutet i gemensamma kyrkorådet tar samfälligheten hand om tömningen av byggnaden och inga ersättningar betalas, säger ekonomidirektör Cavonius.

Höglund har i ett mejl förklarat att möblerna i prästgården tillhör församlingen. Men det är inte det enda han och hans fru förlorade i och med vistelsen i prästgården.

De tvingades slänga bort all sin egendom eftersom de reagerade på allting som de tagit med från den giftiga byggnaden.

"En person sade att vi räddade livet på henne"

Höglund anser att behandlingen av initiativet om ersättningen till honom strider mot god förvaltningssed.

- De förtroendevalda visste inte ens att de fattade ett beslut om ersättningen. Och samfälligheten ansåg att det var jag som kommit med initiativet fastän det kommit från de förtroendevalda.

Vad tar du med dig av hela den här historien?

- Vad kan man säga? Det finns människor som inte vill gott och man får bara finna sig i det. Men jag känner en väldig sorg för att det förs fram osanningar och förtroendevalda förs bakom ljuset.

- Vi har kunnat hjälpa många mögelskadade människor genom att tolka deras symptom. En person sade att vi räddade livet på henne eftersom hon var på väg att tvångsintas på grund av symptom och vi kände igen dem allihop!