Solabborrar, varghybrider och mördarsniglar: Nu ska alla bort

Men alltid är det inte så svart och vitt, ibland betraktas arter som invasiva och främmande beroende på ur vilken synvinkel vi väljer att se på dem.

De vackra lupinerna är nu en naturplåga

I början av juni månad sattes flera nya växt- och djurarter till på den nationella förteckningen över invasiva främmande arter.

För växtarternas del utökades listan med sandlupin, hampstånds, vattenpest, blomsterlupin, vresros, apelsinbalsamin samt tre olika arter från familjen slideväxter.

Djurarter som sattes till är spansk skogssnigel, leopardgroda och långbensgroda.

Också varghybriden, det vill säga en korsning mellan varg och hund, klassificeras nu som en skadlig främmande art i Finland.

Varghybrider förbjöds redan att föras in i landet år 2016 men nu är även uppfödning, försäljning och köp av varghybrider i Finland förbjudet.

De nya förbuden är till för att skydda vargens rasrenhet.

Skadegörarna är inte enbart dåliga

Bisamråttan härstammar från Nordamerika och har funnits i Finland sedan 1920-talet.

Den lades till på EU:s lista över invasiva djur för två år sedan eftersom den skadar vattenväxtligheten.

Gnagaren är trots det här inte bara ett skadedjur, påpekar Petri Nummi, som är docent och universitetslektor i Skogsvetenskaper vid Helsingfors universitet.

Den hindrar frodiga sjöar från att växa igen genom att bygga öppningar och kanaler i vassen.

- Öppningarna gagnar den biologiska mångfalden, säger Nummi.

Till exempel kan bisamråttans arbete hjälpa fåglar som vilar och letar efter mat, samt fiskar som leker.

Vresrosen är en annan invasiv främmande art man kan diskutera ur olika synvinklar. Ursprungligen var den en nyttig växt som utnyttjades för att motverka erosion.

- Idag är nackdelarna med växten ändå fler än fördelarna, säger Nummi.

Nummi påpekar att Finland inte har något särskilt behov av nya främmande arter.

- Finland har gott om bra egna arter, säger Nummi.

Främmande arter känns mindre främmande om de är nyttiga

Vitsvanshjorten är en främmande art i Finland som delar mångas åsikter i frågan om arten är mera skadlig än nyttig.

Den fördes till Finland från Nordamerika på 1930-talet och sågs som en lyckad integration.

Nummi säger att vitsvanshjorten blev en naturlig del av Finlands jaktkultur vilket gjorde att jägare inte såg den som särskilt främmande. Men det här var bara så länge den inte ställde till med några problem.

- Det var först när bilkrockar med vitsvanshjort blev ett bekymmer som många började tala om arten som främmande i en negativ bemärkelse, säger Nummi.

Arten är idag lokalt klassad som en invasiv främmande art och hålls under uppsikt.

Jakttiden på vitsvanshjortar förlängdes i år med två veckor eftersom stammen är större än någonsin.

Solabborren hälldes ut ur akvarium

EU:s förteckning över främmande och invasiva växter och djur ökade från 49 arter till 66 arter det här året.

Den enda av EU:s nykomlingar som fått fotfäste i Finlands natur är solabborren från Nordamerika. Den har spritt sig i sydvästra Finland efter att ha släppts ut ur akvarium i ett flertal dammar.

Dyrt att bekämpa skadliga arter

Många främmande arter rubbar hela ekosystem och orsakar stor skada. Enligt EU-kommissionen kostar invasiva främmande arter i Europa flera miljoner euro varje år.

Nummi tycker att vi borde reagera snabbare när en främmande art hotar att bli invasiv.

- Det är svårt för människan att reagera när en art är ofarlig, sedan gör vi det när den är överallt, säger Nummi.

Han nämner citykaninen som ett exempel. Den spred sig i snabb takt i Finland sedan slutet av 1990-talet och blev svår att kontrollera, även om man länge känt till att arten förekommer i vår natur.

- Den första etablerade stammen av dagens citykanin i Helsingfors fanns redan år 1985, säger Nummi.

Kaninstammen finns fortfarande i vår natur men minskade märkbart år 2016, eftersom den drabbades av kaninviruset RHD2.

Ingen respit för mårdhundar och bisamråttor

Finland upphävde nyligen minkens, mårdhundens, bisamråttans, sumpbäverns och tvättbjörnens status som viltarter.

Alla de här djuren klassas som invasiva främmande arter.

Förlusten av statusen som viltart, innebär att arterna inte längre omfattas av jaktlagens bestämmelser om jaktbegränsning.

Petri Nummi säger att guldschakalen däremot antagligen får viltart status om den kommer till Finland.

- Den kan ses som en naturlig art i Finland då den är på väg hit på egen hand, säger Nummi.

Guldschakalen finns redan i Estland och det är sannolikt att den också påträffas här snart.

Hur vi välkomnar vår nyaste främling, återstår att se.