Antti Rinne om barnen till IS-krigare: Viktigast är att de får ett bättre liv

De finländska IS-kvinnornas öde har debatterats sedan det visade sig att finska medborgare befinner sig på al-Hol-lägret i Syrien. Enligt statsminister Antti Rinne är det viktigast att barnen har det bra.

Statsminister Antti Rinne (SDP) kommenterade de så kallade IS-mödrarna på en presskonferens om Finlands EU-ordförandeskap i eftermiddags.

Enligt Rinne kommer det ta tid att komma fram till en lösning gällande om medborgarna får återvända till Finland eller inte.

- Vi skulle redan ha bestämt oss i fall det här skulle vara en lätt fråga. Det tar länge att hitta en lösning eftersom det finns så många aspekter man måste ta hänsyn till. Beslutet måste kunna motiveras från ett humant- , säkerhets- och lagperspektiv.

Någon tidtabell i frågan ville Rinne inte redogöra för.

- För mig är det viktigast att barnen på lägret får ett bättre liv. Ur ett grundlagperspektiv har finska medborgare rätt att återvända till Finland oberoende vad de sysslat med under sin tid utomlands.

Enligt Rinne skulle vara viktigt att de nordiska och europeiska länderna skulle samarbeta i frågan. Gemensamma spelregler skulle underlätta beslutsfattandet.

- Överlag är det lättare att få hit barnen, men man kan också fråga sig om det är en bra idé att skilja ett barn från en vuxen person hen känner sig trygg hos.

Centerledamöter tog ställning bakom ordförandes rygg

Partiernas åsikter om IS-anhöriga går isär, och många är försiktiga med att uttala sig.

Statsministerpartiet SDP:s gruppordförande Antti Lindtman skriver i ett e-postmeddelande till Helsingin Sanomat att regeringen måste hitta en gemensam linje, som respekterar finsk lag och tar hänsyn till säkerhetsaspekten.

Centerns ledamöter som sitter i förvaltningsutskottet publicerade förra veckan ett ställningstagande om att IS-kvinnorna inte kan tillåtas komma tillbaka till Finland. Centern representeras av Juha Pylväs, Mikko Kärnä, Hanna Huttunen och Joonas Könttä i förvaltningsutskottet.

Enligt gruppen skulle små barn få återvända ifall mödrarna godkänner det, men äldre barn som redan kan ha radikaliserats skulle inte automatiskt beviljas tillträde.

Centerns gruppordförande Antti Kurvinen poängterar att ställningstagandet inte redogör för Centerns allmänna linje.

Vänstern: Finland är en rättsstat och måste agera därefter

Paavo Arhinmäki (Vänstern) skriver på sina sociala mediekanaler att frågan inte är enkel men att Finland är en rättsstat och måste agera därefter.

- Finland kan inte välja när man följer lagen och när man inte gör det. Jag är ingen jurist, men på basis av lagexperters uttalanden verkar det klart att vi har en skyldighet att hjälpa barnen på lägren, skriver Arhinmäki.

De gröna har varit tysta om IS-anhöriga, men inrikesminister Maria Ohisalo sa för några veckor sedan i Yle Morgonettan att ärendet är besvärligt.

- På lägret al-Hol finns finländska medborgare som befinner sig i en svår situation. Deras hälsa och liv är i fara. Finland kommer att bära sitt ansvar och nu överväger vi hur vi borde framskrida, sade Ohisalo.

SFP har inte heller tagit ställning gällande IS-lägren, men Anders Adlercreutz säger till Helsingin Sanomat att frågan är komplicerad och känslig.

Samlingspartiets Petteri Orpo skriver i dag på Twitter att han inte känner någon som helst sympati för personer som frivilligt åkt från Finland för att tjäna en terrorgrupp. När det kommer till IS-kvinnornas barn anser Orpo att saken ska övervägas från fall till fall.

Inrikesministeriet vill starta brottsutredningar

Om kvinnorna på al-Hol-lägret kommer till Finland kommer de att ha en brottsutredning framför sig, säger Inrikesministeriets kanslichef Ilkka Salmi till Yle.

- Jag vill understryka att en person är oskyldig tills motsatsen bevisas, men kvinnorna återvänder från sådana förhållanden att säkerhetsmyndigheterna måste reagera, säger Salmi.

Hur en brottsutredning ska gå till är en svår fråga, enligt Salmi. Det är svårt att utreda händelser som skett utomlands och eftersom brottsrubriceringen skulle vara terrorbrott, måste bevisen vara tunga.

Specialister inom rättsväsendet har redan uttalat sig om att de tvivlar på att kvinnorna skulle kunna dömas för brott.

Finns redan en handlingsplan

Det finns redan protokoll för hur man ska göra med personer som återvänder från IS-områden.

Handlingsplanen utvecklades av inrikesministeriet år 2017. Den går ut på att personerna ska integreras i det finska samhället på ett sätt som gör att eventuella radikala åsikter inte skulle leda till handlingar.

Salmi vill inte kommentera ifall modellen redan har använts då enskilda personer återvänt.

Han vill inte heller kommentera huruvida Finland borde hjälpa kvinnorna och barnen som vill återvända hem.

Enligt honom är frågan svår och innehåller såväl humana, rättsliga och operativa problem.

Skyddspolisen: Också barnen ett hot mot säkerheten

Så sent som i går uttalade sig Skyddspolisen om kvinnorna och barnen på lägren.

Kvinnorna som återvänder kommer sannolikt att öka hotet om terrorism i Finland, enligt Skyddspolisens kommunikationsexpert Minna Passi.

- Vårt budskap är att den primära anledningen till oro är vuxna personer som lämnat landet och själv valt att åka iväg, säger Passi.

Men enligt Skyddspolisen är det inte bara mödrarna som utgör en risk för landets säkerhet.

- Barnen har vistats i konfliktområden och utsatts för både våld och propaganda. Att integrera dem i det finländska samhället är speciellt viktigt och ifall det av någon orsak misslyckas, kan de utgöra ett hot för landet, säger Passi.

Bedömningen baserar sig på den information som Skyddspolisen har och den analys som deras experter gjort.

Finländarna skeptiska

Frågan om finska staten ska betala för och arrangera hemresor för de finska barnen och kvinnorna i IS-läger i Syrien delade finländarna när Taloustutkimus utredde saken på uppdrag av Yle.

- Så många som 16 procent av alla som svarade kunde inte ta ställning i frågan. Det visar att det handlar om en knivig, moralisk och etisk fråga, kommenterar Juha Rahkonen, forskningschef på Taloustutkimus.

En majoritet tyckte att Finland borde göra någonting, men åsikterna gick isär gällande ifall man borde hjälpa både kvinnorna och barnen eller endast barnen.

En minoritet tyckte att IS-anhöriga fick klara sig själva. Män ställde sig mera kritiskt till hjälp än kvinnor.