Ny vändning kring den omtalade flyktingförläggningen i Evitskog, vad hände efter att flyktingarna lämnade stället?

Det fanns flera som sade att de tagit ett års tjänstledigt för att se om man får något i det här landet. De hade hört att när man kommer hit får man bil och bostad. Det här säger Björn Paasonen, som jobbade vid flyktingförläggningen i Evitskog. Byggnaden har nu sålts till en granne som tidigare kontaktade myndigheterna om förläggningen.

- Jag är så full, säger en kvinna på finska. Hon ligger på en soffa under ett täcke vid ingången av den tidigare flyktingförläggningen, där det nu finns ett hostell.

Det är torsdag eftermiddag och klockan är kvart före ett.

På bordet framför soffan står en flaska starksprit och en burk cola. Fyra män sitter runt omkring. En av dem heter Liivar.

- Jag har bott här i en och en halv månad. Jag kom hit i maj. Jag jobbar inom byggbranschen, just nu är arbetsplatsen i Bastvik i Esbo, säger Liivar som kommer från Estland.

Har du hört något om vad som ska hända med den här byggnaden nu?

- Nej, det har jag inte hört något om. Jag vet inte, säger Liivar.

Backspegeln: Ett annorlunda Shangri-La

15:10

Byggnaden auktionerades ut

Byggnaden gick under klubban i slutet av maj då Helsingfors utsökningsverk ordnade en tvångsauktion. Byggnaderna på området och tomterna runt omkring gick till utsökning på grund av ägarbolagets skulder.

Fem bud gavs under auktionen och köpesumman landade till slut på 100 000 euro.

Vad som nu ska hända med det som en gång var flyktingförläggningen i Evitskog återkommer vi till senare. Först en titt i backspegeln.

Björn Paasonen jobbade för Röda korset på flyktingförläggningen i över två år.

Han var ansvarig handledare på förläggningen som leddes av tidigare Sannfinländaren Pekka Sinisalo. Paasonen har inte varit här sedan förläggningen stängdes hösten 2017.

- Det känns lite vemodigt att vara här igen. Det här var en process i livet. Vi hade Finlands bästa flyktingförläggning och det är mycket sagt. Jag hade en otrolig chef som stödde mig i alla beslut. Vi hade bra sammanhållning. Men det var tungt och på slutrakan märktes det att kolleger började bli trötta på det hela, säger Paasonen i dag.

"Den närmaste omgivningen var helt hispig"

Flyktingförläggningen i Evitskog har genom åren fått mycket uppmärksamhet i medierna. Det handlade om grannar som motsatte sig förläggningen, om avloppsvattnet, om självmordsförsök och om ekonomin.

- När vi körde igång var den närmaste omgivningen helt hispig. De tyckte att det här aldrig kommer att fungera. Men på slutrakan visade det sig att det bara var två eller tre grannar som var avogt inställda. Gällande de andra lyckades vi ändra attityden, säger Paasonen.

Men rapporteringen om flyktingförläggningar och asylsökande väcker känslor. Hur kändes det att vara i stormens öga?

- I det stora hela förstår jag att det blev mycket negativ kritik. Den handlade om att människor ansåg att det satsades för mycket pengar på de här flyktingarna när man kunde ha hjälpt finländare.

- Jag fick då stå på mig och sade att besluten är fattade och nu försöker vi göra så gott vi kan. Men vi skötte vårt. Vi hade en stram ekonomi och var duktiga på det vi gjorde. Vi bjöd in människor så att de själva fick komma och se vad de avundas på.

"De som behöver hjälp ska få det men när systemet användes fel tog vi tag i det"

Björn Paasonen säger att han ofta fick svara på frågan varför det bara kom unga män som asylsökande till Finland.

- Förhållandena över medelhavet är sådana att jag inte skulle sätta min familj i en liten läckande gummibåt. Jag skulle hellre först själv ta den risken, säger Paasonen.

På samma sätt som finländare försöker dra nytta av systemet gjorde asylsökande det också

Ändrades din egen inställning till flyktingar under tiden du jobbade här?

- På samma sätt som finländare försöker dra nytta av systemet gjorde asylsökande det också. Det finns de som anser att man ska hjälpa i en oändlighet, men vår linje var att de som behöver hjälp ska få det men när systemet användes fel tog vi tag i det.

Fick du den insikten när du jobbade på förläggningen i Evitskog?

- Jag tänkte på ett liknande sätt innan, men det förstärktes ganska mycket under de två år jag jobbade här, säger Paasonen, som också jobbade på en flyktingförläggning i början av 1990-talet.

"De som sålde resorna till de här människorna ljög ihop allting"

Paasonens bedömning är att omkring hälften av de asylsökande som bodde i Evitskog mest kom för att kolla läget och inte hade ett verkligt skyddsbehov.

- Det fanns flera som sade att de tagit ett års tjänstledigt för att se hur det går och om man får något i det här landet. Det som var fullkomligt fel var att de som sålde resorna till de här människorna ljög ihop allting. De sade att när man kommer hit får man bil och bostad.

Det här var inte ett sådant Shangri-La som de väntade sig. Det var ett annorlunda Shangri-La

- Vissa frågade var bilen och bostaden är. Det fick jag tampas med ganska mycket. Det här var inte ett sådant Shangri-La som de väntade sig. Det var ett annorlunda Shangri-La.

Några av dem som bodde på förläggningen har Paasonen råkat träffa på gatan senare, men han har inte egentlig kontakt med någon.

- För vissa var det här en process de helst vill glömma. Det måste komma från dem om de vill ha kontakt. För att kunna göra det jobb jag gjorde måste man vara objektiv och rättvis. Man kan inte ge någonting extra åt någon.

Granne köpte stället

Nu finns ett hostell i byggnaden där flyktingförläggningen låg. Hostellet verkar mest inhysa estniska byggarbetare. Också innan flyktingarna anlände i augusti 2015 fanns ett hostell för estniska arbetare i byggnaden.

Vad som ska hända med hostellet i framtiden är öppet.

Ny ägare av byggnaden och tomterna omkring är Vesa Kallioniemi.

- Största orsaken till att jag köpte stället är att det är min granne och allting som händer på området inverkar på mitt liv och på värdet på min tomt, säger han.

Han var väldigt aktiv med att syna flyktingförläggningen och bor alltså i närheten.

Han kontaktade myndigheterna om hur avloppsvattnet hanteras och att förläggningen bryter mot miljötillståndet. Dessutom krävde han att förläggningens ekonomi granskas.

"Finns flera alternativ, bland annat att byggnaden rivs"

Han har ännu inga klara planer för vad som ska hända med den tidigare flyktingförläggningen.

- Inga avtal har gjorts åt något håll, men det finns flera alternativ, bland annat att byggnaden rivs.

I samband med auktionen betalade han handpenning på 20 000 euro men resten av köpesumman har ännu inte betalats. Kallioniemi har tid på sig till den 9 juli.

- Jag ska betala hela summan.

Varifrån kommer pengarna?

- Det är en privat fråga. Jag kommenterar inte.