Splittrat G20 nådde mager enighet om klimatet och handeln ‒ "Vad behöver vi G20 för?"

Spänningarna inom både handels- och geopolitiken har ökat ytterligare, konstaterar G20-gruppen i slutdeklarationen från toppmötet i Osaka i Japan.

Deklarationen innehåller som vanligt en rad löften och målsättningar, men det är ont om nya utspel.

Formuleringarna är ofta vaga. Till exempel manar deltagarländerna till fria, rättvisa, icke-diskriminerande och öppna marknader.

Det är ingen hemlighet att medlemsländerna har skilda syner på vad till exempel rättvis handel betyder.

Gruppen är annars också splittrad. USA och Kina utkämpar ett handelskrig och amerikanerna är på kollisionskurs med Europa om bland annat klimat och handel.

Rysslands president Vladimir Putin inledde sitt toppmöte med att säga att liberalismen är en föråldrad modell vilket väckte en förväntat hätsk motreaktion från EU.

Trump dominerade

Det två dagar långa toppmötet dominerades helt av USA:s president Donald Trump, som gick med på att återuppta handelssamtalen med Kina och som mitt under G20 framförde ett överraskande möteserbjudande till Nordkoreas ledare Kim Jong-Un.

Resten av G20-mötet hamnade helt i skuggan av handelskriget mellan USA och Kina och den amerikanska presidentens utspel.

Trots det sade värden Japans premiärminister Shinzo Abe att mötet varit en framgång.

I sitt slutanförande sade han att G20-medlemmarnas ansvar är att hitta det som enar dem och fortsätta sitt arbete för att skapa global tillväxt.

‒ G20-nationerna, som är länderna som leder världsekonomin, har ett ansvar att svara på globala problem och hitta lösningar genom öppen dialoger, sade Abe.

Men jakten på enighet skapade ett slutdokument där meningsskiljaktigheterna målas över och de nya initiativen lyser med sin frånvaro.

Klimatet tvistefråga

Ett exempel på det är klimatet. I slutdeklarationen konstaterar även 19 av gruppens 20 medlemmar att de fortfarande förbinder sig till Parisavtalet om klimatförändringar.

Utlåtandet är i stort sett det samma som det som undertecknades efter fjolårets G20-toppmöte i Argentina.

USA som tidigare lämnat Parisavtalet avstår som väntat att underteckna klimatutlåtandet. I stället innehåller deklarationen en rad där USA upprepar sin beslutsamhet att lämna avtalet.

Brasilien stannar däremot kvar i klimatavtalsbåten även om landet högerpresident Jair Bolsonaro kritiserat avtalet och öppnat för storskaliga avverkningar i Amazonas.

Det kan kanske ses som en liten framgång för avtalets förespråkare.

‒ Vi undvek att gå bakåt, men vi måste gå mycket längre framåt, sade Frankrikes president Emmanuel Macron.

En del experter håller med om att texten kan ses som en slags seger.

‒ Under de rådande omständigheterna, speciellt när det gäller USA, så är kanske 19+1 formuleringen det bästa möjliga scenariot, säger Yukari Takamura som är professor i internationell rätt vid Tokyos universitet.

Behövs G20?

Splittringen i klimatfrågan kommer inte att försvinna från geopolitiken. Under de närmaste åren kan tvisterna bli ännu mer svårlösta då USA är ordförande för G7-toppmötet och oljelandet Saudiarabien är värd för nästa G20-möte.

Även om mötet till slut kunde enas om en slutdeklaration så var det de många bilaterala samtalen, speciellt mötet mellan Trump och Xi, som dominerade nyhetsutbudet från Osaka.

Det väcker frågor om hela G20-formatets framtid.

‒ G20 skapades för att vara ett samarbetsforum och nu kan man mycket väl ställa frågan om vi nu nått en punkt där G20 inte längre kan uppfylla sin uppgift, säger Thomas Bernes vid Center for International Governance Innovation.

Källor: AFP, STT, Reuters