Ett halvt år efter katastrofstormen: Åländska skogsägare väntar ännu på röjningshjälp

En miljon kubikmeter, eller en tiondel av den åländska skogsmarken, fälldes av stormen Alfrida den 2 januari 2019. Sex månader senare är inte ens hälften av skadorna uppröjda, trots att skogsindustrin arbetat för högtryck. Skogsägare får vänta ännu ett år på stöd för återplantering, men för många blev stormen lika mycket en ekonomisk som en känslomässig smäll.

Björn Josefsson tittar ut över ett 3,5 hektar stort kalhygge i Hammarland, Åland. Ytan motsvarar fem fotbollsplaner.

Ännu i höstas växte här en tät tallskog som hans far hade planterat 1972 och som kunde ha stått kvar ännu 15 år fram till slutavverkningen.

Men efter att stormen Alfrida drog över Åland den 2 januari finns bara tre tallar och några enstaka björkar kvar.

- Jag trodde aldrig att det här skulle hända, säger Josefsson.

Då han dagen efter stormen åkte ut i skogen för att se hur det gått för den blev han paralyserad av förödelsen. Josefsson åkte tillbaka hem och kunde inte återvända till skogen på två veckor.

- Jag var handlingsförlamad egentligen. Jag visste inte vad jag skulle ta mig till.

Josefsson är inte ensam. Nyårsstormen Alfrida drabbade skogsägare i hela Åland, även om vissa delar av öriket, bland annat Hammarland, fick ta emot en hårdare smäll än andra.

En miljon kubikmeter föll i stormen - över hälften ligger ännu kvar i skogen

Ålands skogsbruksbyrå uppskattar att närmare en miljon kubikmeter skog föll i stormen. Uppskattningen bygger bland annat på flygfotografering som Ålands landskapsregering låtit göra.

En miljon kubikmeter skog motsvarar cirka en tiondel av hela den åländska skogsmarken. Det är lika mycket skog som under vanliga förhållanden avverkas på fem år.

För Josefssons del fällde stormen Alfrida skog motsvarande 7 års avverkning. Han hör ändå till de skogsägare som redan fått hjälp av skogsbolag med att få det mesta bortforslat och sålt.

Nya gran- och tallplantor ligger redan i marken och det börjar långsamt kännas bättre.

- Att röja upp var kanske det bästa sättet att bearbeta förlusten. Och så har jag faktiskt planterat fast den största ytan också. Det känns ganska bra att ha det gjort.

Av den skog som föll den 2 januari är uppskattningsvis 300 000 kubikmeter uppröjd och processad.

Röjningsarbetet har inte fördelats jämnt bland skogsägarna och efter ett halvår väntar vissa fortfarande på att röjningen av stormskadorna överhuvudtaget ska börja.

Väntetiderna på lediga skogsmaskiner och personal är långa.

- Det är många missnöjda skogsägare som ännu inte fått sitt virke upparbetat. Så det finns en viss irritation ute i bygderna, säger Torbjörn Björkman som är verksamhetsledare vid Ålands skogsvårdsförening.

Enligt Björkman kommer troligtvis 200 000 kubik, en femtedel av det som stormen Alfrida fällde, att bli liggande i skogarna. Det motsvarar en normal årsavverkning på Åland.

Förhoppningen är ändå att under hösten och vintern få ut så många av de återstående stormfällda träden ur skogarna som möjligt. Men det börjar vara bråttom.

Skogsbolagen jobbar för högtryck: “Sedan januari har vi bara huggit vindfällen”

Längst in i Svibyviken i Mariehamn, bara ett par kilometer norrut från färjeterminalerna, lastar en ensam lyftkran stockar ombord på fraktfartyget Jolie.

På kajen som är stor som en fotbollsplan står två båtlaster massaved, cirka tre tusen kubikmeter, uppradade och färdiga att lastas ombord.

Allt virke som skeppats ut från den lilla hamnen sedan i vintras är sådant som fälldes i stormen.

- Det har nog varit lite kaotiskt. Vi blev förstås tagna på sängen både inom industrin och skogsägarna den 2 januari. De första veckorna gick mest åt att röja upp vägar och hjälpa elbolag med ellinjer, men ända från slutet av januari har vi bara huggit vindfällen och vi fortsätter, säger Kennet Berndtsson, som driver skogsföretaget Skogax.

Under våren har två fullastade fartyg lämnat hamnen varje vecka. Veckan efter midsommar går lasten till Stora Ensons massavedsfabrik i Kotka.

Trots att skogsbolagen jobbat för högtryck sedan stormen i vintras räknar också Berndtsson med att en stor del av träden som fälldes kommer att bli liggandes.

- Över hela Åland ligger det träd här och där. Dom blir ekonomiskt och praktiskt svåra att hämta.

Dessutom börjar det bli bråttom. Om de fallna träden blir liggandes för länge och spricker eller angrips av skadedjur duger de inte längre som timmer.

- Vi tror och hoppas att man efter sommaren också kan fortsätta att avverka sågtimmer. Men det beror på sommaren, blir det jätte torrt kan det vara att mycket sågtimmer går förlorat, säger Berndtsson.

För skogsindustrin har stormen inneburit större volymer än normalt och branschen har klarat utmaningen hyfsat bra.

Men enligt Torbjörn Björkman vid skogsvårdsföreningen kan stormen innebära trubbel för industrin på längre sikt.

- Det är klart att det kommer att påverka negativt. Jag tror det kommer att vara svårt att få tag i virke om några år. Nu har alla skogsägare drabbats och avverkat mer än de brukar på ett år.

Ersättningar till skogsägare nästa år: “Behövs för att motivera folk”

Det finns ännu inte säkra siffror på hur stora de ekonomiska förlusterna för skogsägarna blir.

Men om inte allt timmer kan räddas och uppskattningarna på att 200 000 kubikmeter virke blir kvar i skogarna stämmer, rör det sig om flera miljoner euro.

Landskapsregeringen planerar som bäst ett stödpaket för återplantering. Exakt hur stödpaketet ska utformas är ännu oklart, men pengarna kommer att finnas med i nästa års budget.

Enligt Mikael Sandvik på skogsbruksbyrån kommer Landskapsregeringen att föreslå ett lika stort stöd som jordbrukarna fick efter förra sommarens torka, totalt 600 000 euro.

Björn Josefsson välkomnar stödet.

- Jag tror det kommer att behövas för att motivera folk att återbeskoga. Nog kan det vara några som tappat tron på skogsbruket just nu i alla fall. Det viktigaste skulle vara att få stöd för markberedning och plantering.

Josefsson har ändå inte själv tappat tron på skogsbruket, även om det varit en tung och arbetsdryg vår.

Då skogsägarna sakta börjar planera för framtiden är en av de stora frågorna hur man ska undvika likadana förluster i framtiden.

Björkman vid skogsvårdsföreningen tror att stormen får flera skogsägare att fundera om blandskog kan vara en lösning. En ekonomiskog som till exempel bara består av tall är mer sårbar för hård vind.

- Nu har många nygallrade skogar, eller monokulturer drabbats, så vi får väl göra en utvärdering när vi har allting färdigt upparbetat och se vad vi kan lära oss av den här stormen.

Josefsson är också inne på tanken om blandskog som ett sätt att skydda sig mot stormar i framtiden.

- Det kommer att vara betydligt lättare att lämna björk när jag röjer och gallrar nu än det var förr. Björken är just nu i alla fall inget ekonomiträd men den är betydligt stormtåligare, säger Josefsson.

Helt skyddad från en storm som Alfrida blir skogen aldrig. Men Josefsson hoppas att det dröjer länge innan en liknande storm drar över Åland igen.

- Jag hoppas ju inte att jag behöver vara med om en sån här till. Men man går ju aldrig säker. Överlag tycker man ju att det blåser mera och från olika håll. Vi ska hoppas att vi inte får en storm de 10 närmaste åren i alla fall.