Teaterrecension: Vem skulle inte vilja ha en pirat till barnvakt: finurligt äventyr när Skärgårdsteatern fyller 50 år

Skärgårdsteatern firar jubileum med att sätta upp Jakob Dunderskägg

Berättelsen om Jakob Dunderskägg och Skärgårdsteatern fyller båda 50 år i år.

Det är något muminskt över att det finns en teaterbåt i Svenskfinland. Tove Jansson var faktiskt Skärgårdsteaterns gudmor och gav båtens nya namn Hafsorkestern.

Pjäsen Jakob Dunderskägg – Piraten som blev barnvakt baserar sig på finlandssvenska barnboksförfattaren Christina Anderssons barnböcker om sjörövaren.

Böckerna var ursprungligen skrivna som hörspel för radio, men har idag dramatiserats, filmatiserats och översatts till ett tiotal språk.

Första boken om Jakob Dunderskägg utkom 1969. Andersson har själv sagt att det på 60- och 70-talet inte fanns mycket kultur för barn och att den som fanns var ganska tråkig.

Därför ville hon dra sitt strå till stacken och göra något nytt, spännande och fantasifullt enkom för barn. På så sätt föddes Jakob Dunderskägg och hans besynnerliga besättning.

Annina Enckell har stått för dramatiseringen och Ville Sandqvist för regin i den här uppsättningen.

Piratäventyr och släktfester

Ledordet för första akten är: “det är alltid bra att ha en tross”. Ledordet för andra akten är: “det är alltid bra att ha en faster”.

Den första akten handlar om när Jakob Dunderskägg barnvaktar Peter, Maria och Camilla för första gången.

Med Jakob Dunderskäggs upptåg och ovanliga barnvaktsmetoder påminner han om en manlig Mary Poppins eller en äldre Peter Pan.

Barnen och deras pirat till barnvakt åker på en skattjakt till en öde ö och möter flera hinder – som Slemmiga Slim, hungriga lejon, ormar och motorstopp.

I den andra akten berättar Jakob och barnen om Jakobs syssling Alvars fobier och hur det gick till på deras märkliga släktkalas.

Allt i den här pjäsen är finurligt – språket, scenografin, musiken och genomförandet.

Den nyskrivna musiken binder ihop alltsammans

Meri Anna Hulkkonen tar redan från början kontakt med den unga publiken och lyckas under hela pjäsen hålla uppe illusionen av att vara ett barn.

Robert Kock gör en varm, trovärdig och musikalisk insats som både Jakob Dunderskägg, ko och enhörningsgroda.

Lidia Bäck gör sig bra både som barn, tonåring och hungrigt lejon.

Emil Grudemo El Hayek försvinner något bland de andra skådespelarna som Peter, men som den kofobiska pojken Alvar är han lysande.

Man kan verkligen se att skådespelarna har roligt på scen. De har ett härligt samspel mellan varandra och med den unga publiken.

Vad som dock verkligen binder samman pjäsen är ljuddesignen och orginalmusiken av Niklas Nybom. Skådespelarna agerar med den och musiken gör pjäsen till en njutbar helhet, till ett verk.

Roligt för både barn och vuxna barn

Man märker på publiken att den här pjäsen är rolig för barn, men även för vuxna barn.

Pjäsen visar hur man med små medel kan skapa fantastiska berättelser.

Igenkänningsfaktorn är speciellt hög när stolarna blir till ett piratskepp.

Många gånger steg min egen mamma in i vårt vardagsrum och fåtöljerna stod på rad och farmors filt täckte in alltsammans. Gossedjuren stod på däck eller satt inne i kabyssen och drack saft med mig.

Jag kan tro att den här pjäsen inspirerade till många lekar och upptåg efteråt.

Pjäsen åskådliggör betydelsen för barn att ha vuxna i sitt liv som ser dem.

När barnen i andra akten leker att de är Alvar som lämnas ensam hemma när hans föräldrar åker på grodshowsturné behandlar de temat om frånvarande föräldrar, ensamhet och rädslor.

Jakob Dunderskägg är värdefull barnkultur i sin finaste form.

Jakob Dunderskägg spelar till den 30 juli. Hela Skärgårdsteaterns färd och föreställningar i Nyland, Åbolands och Ålands skärgård hittar du på Skärgårdsteaterns hemsida.