Morfadern som hämtade sina barnbarn från lägret i Syrien: "Det var ett beslut från hjärtat, jag tvekade aldrig"
De finska myndigheterna fortsätter att fundera på hur man ska tackla frågan om de tiotals barn och deras mödrar som befinner sig på lägret al-Hol i Syrien. Patricio Galvez från Göteborg hämtade själv hem sina sju barnbarn redan i maj. Barnen var föräldralösa.
- Barnen har genomgått ett rent helvete, säger Galvez.
Galves dotter Amanda Gonzales åkte våren 2014 till Syrien för att tillsammans med sin man, den kända norsk-svenska IS- terroristen Michael Skråmo, ansluta sig till IS.
Amanda Gonzales dog vid årskiftet och Michael Skråmo i mars. Efter det fattade Patricio Galvez beslutet att hämta hem sina barnbarn.
- Det var ett beslut från hjärtat, jag tvekade aldrig. Det var en plikt mot min dotter för jag hade dåligt samvete som förälder. Jag kände någonstans att det var mitt fel, att jag inte hade hjälpt henne tidigare, innan hon konverterade till islam. Det var en brist hos mig som far, för jag kunde ha gjort något, säger Patricio Galvez till Yle.
Skråmo hade uppenbarligen ytterligare en fru som var finsk. Hon tog hand om barnen efter att Amanda hade dött, berättar Galvez, och lyckades tillsammans med en svensk kvinna fly till lägret al-Hol med sammanlagt elva barn.
De kvinnorna lär vardera ha två egna barn och befinna sig på al-Hol.
Det betyder alltså att Michael Skråmos finska fru och barn hör till dem som våra inhemska myndigheter nu funderar på.
Finska myndigheter förtegna
De svenska myndigheterna bistod Galvez i förhandlingarna att få ut barnbarnen ur lägret, men morfadern betalade alla resekostnader själv.
Anhöriga i Finland har enligt Helsingin Sanomat också erbjudit sig att betala resekostnaderna för att få hem finländarna, men att lämna lägret utan hjälp från finska myndigheter lär inte vara möjligt.
Det kurdiska PYD-partiets representant Salih Muhammad, som nyligen besökte Finland för att ge information till utrikes- och inrikesministeriet, uppger för sin del att kurderna gärna hjälper med information om finländarna. Enligt honom finns det 25 finska barn och 8 mödrar på lägret.
Siffrorna varierar något, Yle har tidigare rapporterat om 33 barn och 11 kvinnor.
Statsminister Antti Rinne har sagt att regeringen brådskande söker en lösning på frågan för att trygga barnens rättigheter, men att saken är komplicerad.
Många på lägret misstänks för brott och Syrien och Irak vill undersöka brottsmisstankarna, säger Rinne.
Svåra omständigheter på lägret
Förhållandena på det kurdiska lägret al-Hol är mycket krävande. På lägret finns över 70 000 människor och många sjuka barn. Det kan bli över 45 grader varmt.
Man sa till mig: Se till att få ut barnen så fort som möjligt, för vi kan inte garantera att vi kan ta hand om dem
Patricio Galvez, morfar
- Det är ett stort, hopplöst samhälle, det är packat, omständigheterna är hemska. Det är kaotiskt och alarmerande och barnen är undernärda, beskriver Patricio Galvez.
En plikt att hämta barnen
Patricio Galvez tycker att han egentligen inte borde ha behövt exponera sig i media för att få hem sina barnbarn, då det borde vara en självklarhet att alla stater hämtar hem sina barn.
Både internationella Röda Korset och Unicef har uppmanat länderna att hämta hem sina medborgare. Galvez kommenterar bekymrat de finska barnens situation på lägret.
- Det är väldigt beklagligt att staterna inte inser allvaret i situationen, att de inte gör allt som står i deras makt att framförallt rädda de små barn som finns på lägret. Det borde vara en plikt, säger Galvez.
Alla länder som har barn i lägret borde inse att dessa barn behöver hämtas här och nu. Det är viktigt att barnen ges en chans, det är viktigt att man slutar straffa barnen för något som de inte har gjort.
Patricio Galvez, morfar
Hur göra med mödrarna?
Den stora stötestenen är vad man ska göra med barnens mödrar. Patricio Galvez, vars egen dotter konverterade till islam och frivilligt åkte till Syrien, tycker inte att det i sig finns någon plikt att hämta föräldrarna, men att man ändå borde hämta mödrarna, ställa dem till svars och eventuellt omhänderta barnen.
- Man kan också fråga mödrarna om Finland kan ta barnen ifrån dem? föreslår Galvez.
Nyligen hämtades en svårt skottskadad pojke ensam till Danmark efter att modern hade gått med på det.
Det var inga odjur som åkte dit, de var också människor. Vi kan inte bara tvätta våra händer och glömma dem
Patricio Galvez, morfar
Patricio Galvez anser att man inte ska glömma utan analysera varför dessa ungdomar blev radikaliserade.
- Om de hämtas och får hjälp minimerar vi möjligheterna för den här onda sekten att fortsätta. Det enda sättet vi kan garantera att radikaliseringen försvinner är att hjälpa dem. Det var inga odjur som åkte dit, de var också människor. Vi kan inte bara tvätta våra händer och glömma dem, säger Patricio Galvez.
Barnen inget hot, men hot kan finnas mot barnen
Galvez barnbarn är nu omhändertagna av socialtjänsten i Göteborg och morfadern träffar dem en gång i veckan. Han tycker att det är absurt att tro att små barn skulle utgöra ett hot mot samhället. Däremot kan det finnas ett hot mot barnen.
- Det värsta är att det kan finnas folk som är lika barbariska här, som skulle vilja skada barnen, säger morfadern.
Det bästa vore därför om barnen kan komma in i samhället obemärkt och integreras utan större konflikter. Det behövs inga skandaler, säger Galvez.
Artikeln baserar sig på reporter Eero Mäntymaas intervju med Patricio Galvez i Göteborg, som sändes i A-studio tidigare i veckan. Se programmet här:
Övriga källor: Yle, Helsingin Sanomat, DR, SVT, Expressen
' /%3E%3C/svg%3E)
