Maj-Len är erfarenhetsexpert i panikångest: När man tror man skall dö behövs det någon som visar att man kan komma ut på andra sidan

Maj-Len Kuivamäki från Korsholm hör till den första grupp erfarenhetsexperter som utbildats på svenska i Finland. Hennes erfarenhetsområde är panikångest och hon möter många som vågar berätta först då de hört henne berätta.

Kuivamäkis största drivkraft är att hjälpa andra som är i samma situation som hon själv varit i.

- Många som mår väldigt dåligt och har stark panikångest tror att de aldrig kommer att komma ut ur det. Men sedan då de träffar oss som har kommit bort från det och kan leva normala liv, så ger det hopp och ett stort stöd. De förstår att de faktiskt inte är dödssjuka.

Kuivamäki har bland annat hållit föreläsningar vid sjukhuset och för hälsovårdare. Hon har också varit med som stöd under besök hos psykolog.

- Personen i fråga har då bett om att få en stödperson med sig och då har psykologen tagit kontakt.

Hon har också varit i en skola och berättat för åttondeklassister om utbrändhet och panikångest.

- De frågade mycket och vi diskuterade, många av dem kände trots sin unga ålder även av de här symtomen: det var press att klara av skolan, att hinna med alla fritidsintressen, och ofta blev sömnen bristfällig.

Fortfarande tabubelagt

Kuivamäki säger att reaktionerna hon fått som erfarenhetsexpert är att många vågar berätta då hon först berättat.

- Många vill dölja det så långt det går, och speciellt på jobbet vill man kanske inte att ens chef skall veta att man mår dåligt eftersom man är rädd att uppfattas som svag.

En del av de personer som Kuivamäki träffat har heller inte förstått att det är just panikångest de lider av förrän de hört henne berätta.

- Det finns så väldigt många symtom på panikångest att man inte alltid kopplar till vad det är fråga om. Många tror kanske att de fått en hjärntumör eller något hjärtfel, men det är bara kroppen som säger ifrån.

Kuivamäki säger att hon som erfarenhetsexpert lärt sig mycket, men framför allt att lyssna på sin egen kropp.

Man måste också våga vara lat, att tillåta sig att slänga sig på soffan och ta det lugnt istället för att stå i.

- Sedan finns det också ett ord som heter nej. Man kan inte alltid ställa upp på allt, även om det är roliga grejer.

Då någon frågar om man kan göra det ena eller andra, så säger man ofta ”javisst” utan att tänka desto vidare.

- Säg istället att du skall fundera på saken och återkomma. Då kan man känna efter och enklare säga att tyvärr, den här gången går det inte.

Vill du bli erfarenhetsexpert?

Det finns olika sätt att utbilda sig till erfarenhetsexpert beroende på var i landet man bor. Kuivamäki har utbildat sig i Vasa centralsjukhus regi, men även till exempel Psykosociala förbundet, Kokenet och Psykporten har erbjudit utbildningar.

Vissa sjukhus erbjuder även utbildning.

Projektet med erfarenhetsexperter har varit lyckat på många håll, och år 2015 tilldelade Institutet för hälsa och välfärd THL folkhälsopriset till Koulutetut Kokemusasiantuntijat ry (föreningen för utbildade erfarenhetsexperter, KoKoA ry) för främjande och utveckling av verksamhet med erfarenhetsexperter.

Kuivamäki drabbades av panikångest i vuxen ålder och säger att hon trots att hon fick vård och stöd, känt sig väldigt hjälplös då hon var inne i det.

- Jag skulle ha behövt någon att prata med som visste hur jag kände.

Då panikångesten slog till blev Kuivamäki sjukskriven i två månader.

Under den tiden läste hon allt hon kom över som handlade om panikångest. Hon fick god vård och fick bland annat lära sig andningstekniker och avslappning.

A och O enligt Kuivamäki är att man lär känna sin egen kropp.

- Och framför allt lärde jag mig att det här inte är en dödssjukdom.