Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Hongkongs ledare Lam dödförklarar lagförslaget som ledde till massprotesterna

Från 2019
tusentals demonstranter på gatorna i Honkong.
Bildtext Demonstrationerna mot utlämningslagen slog flera gånger rekorden för de största protesterna i Hongkongs historia.
Bild: Copyright Rex Features Ltd 2012/All Over Press

Lagförslaget om att tillåta utlämning från den autonoma regionen till Kinas partistyrda domstolar ledde till de största protesterna i Hongkongs historia. Lagförslaget är dött, lovar regeringschefen Carrie Lam.

Efter att ha hållit sig ur offentligheten en längre tid trädde Hongkongs regeringschef Carrie Lam tisdag morgon fram för att försöka lugna de arga Hongkonborna.

Hon beskrev sin regerings arbete med den kontroversiella utlämningslagen som ett totalt misslyckande.

Lagen ledde till massiva protester, flera med över en miljon deltagare, som också utmynnade i våldsamma angrepp från kravallpolis och såg regionens parlament stormas.

Hongkongs regeringschef Carrie Lam.
Bildtext Demonstranterna och oppositionella har krävt att Carrie Lam avgår från sin post på grund av lagförslaget och polisens agerande under protesterna.
Bild: EPA-EFE/VIVEK PRAKASH

Lam lade redan tidigare lagförslaget på is på obestämd tid.

Under presskonferensen tisdag morgon gick hon ett steg längre.

- Det råder fortfarande tvivel över regeringens uppriktighet och oro över att regeringen tänker starta om lagberedningen i parlamentet.

- Låt mig därför upprepa. Det finns inga sådana planer. Lagen är död, sade Lam.

Oroade för demokratiutvecklingen

Lagförslaget skulle ha tillåtit utlämningen av misstänkta brottslingar från autonoma Hongkong till Kina.

Hongkongborna var ändå oroade för att lagen kunde användas för att skicka aktivister, oliktänkare eller affärsmän med tvister med kinesiska bolag för att dömas i de partistyrda domstolarna i Kina.

Lam stöds av den kinesiska regeringen och invånarna i Hongkong befarade att hon gick deras ärende i ett försök att kringskära demokratin och regionens självbestämmanderätt.

Lam hade för att lugna läget redan lovat att lagen dör år 2020, då de nuvarande folkvaldas mandatperiod löper ut.

Det löftet lugnade ändå, som Lam påpekade, inte de kritiska Hongkonbornas oro.

Det är oklart om Lams upprepande av löftet kommer att ha någon lugnande effekt.

Flera krav ohörda

Demonstranterna kom under protestvågens gång med flera krav, bland annat att Lam själv skulle avgå.

De ville också att demonstranter som har gripits under protesterna inte ska åtalas och att polisens agerande ska utredas av en oberoende juridisk panel.

Inga av kraven har hittills mötts. Trots att de massiva protesterna har mattats av fortsätter det att sjuda i regionen.

Arga demonstranter i Hongkongs parlamentsbyggnad.
Bildtext Unga demonstranter stormade Hongkongs parlament i flera timmar. Polisen drev ut dem med tårgas och batongslag.

Senast i söndags tog tiotusentals människor till gatorna för att protestera.

De riktade sina protester mot områden som är populära bland turister från det kinesiska fastlandet, enligt protestledarna i ett försök att förklara sin oro för kineserna.

Hongkong lydde under brittiskt välde fram till år 1997, då området återgick till Kina i en överenskommelse som ofta kallas “ett land, två system”.

Området åtnjuter fortfarande bred autonomi och är mer demokratiskt än resten av Kina.

Kina har ändå länge försökt minska på Hongkongbornas självbestämmanderätt, vilket ses som en av de bakomliggande orsakerna till att utlämningslagen väckte sådan ilska i Hongkong.

Diskussion om artikeln