Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Nu ska död bottenmassa ”dammsugas” ur havet – metoden testas i Åbolands skärgård för att minska övergödning

Från 2019
I förgrunden båtmuseet i Näsby med sina låga hus, i bakgrunden den blå Hålaxviken.
Bildtext Hålaxviken ligger i Näsby, bakom båtmuseet i förgrunden.
Bild: Yle/Marie Söderman

Övergödda vattendrag finns det gott om i landet men frågan hur man ska åtgärda problemet med övergödning är knepig.

I sydvästra Finland ska Närings-, trafik- och miljöcentralen nu testa en metod som går ut på att man suger upp död bottenmassa som försämrat vattenkvaliteten och sedan lagrar massan på land.

Målet är att få övergödningens skadliga effekter på havet att minska och att undersöka hur bra metoden fungerar.

Muddringen kommer att ske i Hålaxviken i Näsby, Houtskär, där delar av bottnen är helt död. Viken var i över 20 år skogsindustrins utstjälpningsplats för virke som transporterades sjövägen. Viken tog skada av virkeslagringen och har länge haft höga fosforhalter med bottendöd som följd.

Christer Friis och Irma Puttonen står bredvid varann på en brygga vid Hålaxviken.
Bildtext Christer Friis och Irma Puttonen.
Bild: Yle/Marie Söderman

- Hålaxviken är en typisk skärgårdsvik som har vissa djupa partier. De grunda delarna i vikens öppning bildar en tröskel och därför är genomströmningen av vatten liten, säger NTM-centralens planerare Irma Puttonen som är med i projektet.

10 centimeter ska bort

I praktiken går muddringen ut på att 10 centimeter av det översta bottensedimentet i vikens två djupaste områden på 2 hektar kommer att sugas bort. Metoden anses skonsam för havet i övrigt då den påminner om dammsugning.

Totalt ska cirka 2000 kubikmeter massa tas bort.

vass i havet
Bild: Yle/Jasmine Nedergård

Massan som sugs upp från havsbottnen transporteras via rör till fibersäckar och i samband med det renas också vattnet med kemikalier. Ut ur säckarna sipprar alltså ett vatten som är renat.

Kvar blir cirka 500 kubikmeter bottenmassa som kommer att deponeras på land på Pargas stads mark bredvid återvinningsstationen bakom flislagret i Näsby.

Geosockor fylls med muddermassa i Dalsbruk.
Bildtext Fibersäckar med muddermassa (arkivbild).
Bild: Yle/Marie Söderman

- Vi är noggranna med att inte förorsaka någon skada när vi deponerar sedimentet. Vi vill att alla ska veta vad vi gör och vad som händer, säger Puttonen.

Viken har redan undersökts en del

Via projektet Pro Hålaxviken har aktiva i Houtskär redan tidigare försökt förbättra vattenkvaliteten i havsviken. Det var bland annat tack vare att det redan fanns undersökningar från Hålaxviken som NTM-centralen valde att undersöka just den.

- Här ser man hur en liten sten skapar ringar på vattnet och nu har vi ett stort EU-projekt i Houtskär. Det tycker jag vi ska vara stolta över, säger Christer Friis från Houtskärs områdesnämnd.

Muddringsprojektet presenterades under Houtskärs miljödag och samlade ett 30-tal intresserade. En av dem var Daniela Grotenfelt från Helsingfors som själv jobbar med hållbarhetsfrågor i Stockholm. Hennes familj har bott i Houtskär under somrarna i 40 år.

Närbild på Daniela Grotenfelt som står invid båtmuseet i blåvitmönstrad ylletröja.
Bildtext Daniela Grotenfelt.
Bild: Yle/Marie Söderman

- Det finns mycket man kan göra för att förhindra att fosfor rinner ut i Östersjön, men att ta bort den fosfor som redan finns där låter jätteintressant, säger Grotenfelt.

Uppsugningen av sediment testas inom ramen för det treåriga projektet kallat Seabased. Projektet leds av John Nurminen-stiftelsen och får ett stöd på 2,1 miljoner av EU:s Interreg Central Baltic-program.

Eftersom NTM-centralen väntar på ett slutligt muddringstillstånd av Regionförvaltningsverket beräknas arbetet komma igång våren 2020. Resultaten ska vara klara samma år.