Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Turkiet trotsar USA och tar emot ryskt luftförsvarssystem

Från 2019
Uppdaterad 12.07.2019 16:22.
Ryska luftvärnsmissiler av typ S-400 Triumf på parad på Röda torget i Moskva i maj 2016.
Bildtext Ryska luftvärnsmissiler av typ S-400 Triumf på parad på Röda torget i Moskva i maj 2016.
Bild: EPA/YURI KOCHETKOV

Turkiet tog i dag emot den första leveransen av det ryska luftförsvarssystemet S-400. Affären försätter både Nato och USA i ett svårt diplomatiskt läge.

Turkiet är en Nato-allierad, och att man köpt systemet av Ryssland har inte setts med blida ögon.

USA hade hoppats att Turkiet skulle köpa och använda det amerikanska Patriotsystemet, men Turkiet menar att erbjudandet kom för sent och att det ryska alternativet är bättre.

S-400 är ett robotbaserat luftvärnssystem som kan skjuta ner både flygplan och inkommande missiler. Det anses vara ett av de mest avancerade i världen och mer sofistikerat än det amerikanska.

USA menar att S-400 är ett hot mot de nya F-35 jaktplanen som ska utgöra en del av grunden för Natomedlemsländernas framtida luftförsvar.

Det anses också vara en säkerhetsrisk eftersom de ryska vapensystemen inte är kompatibla med alliansens övriga system.

Sanktioner, sanktioner och mera sanktioner

USA har redan tidigare hotat med att utfärda sanktioner och hindra Turkiet från att delta i vidareutvecklingen av F-35.

F-35A -hävittäjä lentää sinistä taivasta vasten.
Bildtext F-35 tillhör en ny generation jaktplan som bland annat är aktuella för finskt luftförsvar.
Bild: Public Domain

Landet har mycket pengar investerade i utvecklingen av flygplanstypen och turkiska företag tillverkar 937 av planets delar. Turkiet har dessutom förbundit sig att köpa 100 F-35-plan, varav man tagit emot och betalat för 4.

Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan har kallat det amerikanska hotet att inte leverera de återstående planen för rån.

Affären har också väckt oro och man fruktar att den allt djupare klyftan mellan USA och Turkiet betyder att landet nu kommer att närma sig Ryssland ytterligare, vilket skulle försvaga NATO:s sydöstra flank.

Diskussion om artikeln