Tidigare tysk nynazist: ”Dagens högerrörelser tog över vårt språk”

I Tyskland sker ungefär fyra högerextrema, rasistiska eller antisemitiska våldshandlingar per dag. Det här är en verklighet som många inte har koll på enligt myndigheter. Svenska Yle har träffat en avhoppad nynazist som vill få skolbarn att välja en annan väg.

Mannen som jag träffar i centrum av Berlin är kraftigt byggd och hans armar och ben är till stor del tatuerade.

Tatueringarna är åtminstone delvis där för att täcka tidigare tatueringar, bland annat i tysk lag förbjudna symboler som hakkors. Den 29-årige Christian Weissgerber är tidigare nynazist.

– Jag växte upp i den östtyska staden Eisenach. Det var visserligen efter att muren redan hade fallit, men under en tid då muren fortfarande fanns kvar i mångas huvuden.

– Det var djupt inrotat att mer eller mindre på allvar dela in mänskorna i grupper. Det fanns flitiga och lata, pålitliga och lömska, goda och onda, de från öst och de från väst, säger Weissgerber.

"Jag ville bli nynazist"

Weissgerber vill eller kan ändå inte peka på en enda sak som skulle ha gjort honom till nynazist.

Det var enligt honom själv en kombination av flera faktorer i den miljö där han växte upp, bland annat situationen i hans egen familj.

Han betonar också att umgänget i de högerextrema kretsarna först i hemstaden Eisenach och senare i delstaten Thüringen var ett sätt att kunna hävda sig.

I sin i år utkomna bok Mein Vaterland – Warum ich ein Neonazi war (på svenska ungefär Mitt fadersland - Därför blev jag nynazist) gör Weissgerber i alla fall en sak helt klar. Han blev nynazist för att han uttryckligen ville bli det.

– Folk kan ha svårt att förstå att man inte behöver känna sig kuvad eller undertryckt om man politiseras på det här sättet. Om du rör dig i de här kretsarna är hat, avsky och våld inte något negativt utan något enande och uppbyggande.

– Det här kan man säkert bara förstå om man har varit en del av den här kretsen, säger Weissgerber.

Bytte ut orden nazist och rasist till patriot och socialist

Enligt sin egen beskrivning har han aldrig varit delaktig i annat än skadegörelse. Hans slagträ var framför allt ordet och därigenom det indirekta våldet.

I hemdelstaten Thüringen nådde han toppen inom den elitära nynazistiska grupperingen ”Autonome Nationalisten”.

Redan för mer än tio år sedan förskönade vi nynazister språket på precis samma sätt som dagens högerrörelser gör

Christian Weissgerber

Innehållsmässigt hade gruppen vissa likheter med dagens identitära rörelse, som den tyska säkerhetstjänsten Verfassungsschutz nyligen klassade som en högerextrem organisation.

– Vi visste redan då mycket väl att beteckningarna nazist och rasist var omöjliga att använda om man ville nå folk utanför de egna kretsarna. Vi kallade oss därför patrioter och socialister med nationalistisk prägel.

– Vi var inte heller rasister utan etnopluralister, som värnar om Tysklands kultur och tradition. Redan för mer än tio år sedan förskönade vi nynazister språket på precis samma sätt som dagens högerrörelser gör.

Hur ytterhögern stärker sig själv genom att angripa allt motstånd

Många av de nynazister som Weissgerber lärde känna är enligt honom i dag verksamma inom just den identitära rörelsen eller inom det högerpopulistiska partiet AfD.

– Både vad gäller personal och ideologi finns det beröringspunkter med den högerextrema scen som jag själv var delaktig av, säger Weissgerber.

Själv vägrar han att tala om AfD som ett högerpopulistsikt parti, då det enligt honom är svårt att greppa vad det egentligen handlar om.

Weissgerber talar därför hellre om den tyska Völkischrörelsens rasism, nationalism och djup islamfientlighet som smälter samman i just AfD.

– Folk förstår inte hur all debatt om flyktingar och AfD:s politiska framgångar, som har nåtts genom att angripa allt motstånd, har stärkt och legitimerat ytterhögern.

– Det är precis det här som är grogrunden till att lokalpolitikern Walter Lübcke dödades, utan som det verkar andra skäl än att han hade försvarat bygget av en flyktingförläggning.

Myndighet: De som nu är överraskade över våldet har nog inte haft någon koll

Mordet på Walter Lübcke i början av sommaren har i Tyskland startat en intensiv debatt om ytterhögern och det högerextremistiska våldet.

Den misstänkte gärningsmannen är en 45-årig tidigare nynazist med ett långt brottsregister.

Det är än så länge oklart om han under de senaste åren har haft kontakt till nynazistiska organisationer, men han ska i alla fall ha haft flera vapen i lager.

Det finns fortfarande en tendens att tona ner allvaret i många högerextremistiska våldsbrott. Ofta får offren höra att de har varit på fel ställe vid fel tidpunkt eller att de inte har varit tillräckligt försiktiga.

Kati Becker, offerrådgivningarnas centralbyrå

Två personer som bland annat misstänks ha levererat honom vapnen sitter som bäst i rannsakningshäkte.

– Alla de som nu är överraskade över att något sådant här händer eller talar om att hotet från höger nu har nått en ny nivå, har nog inte koll på vad som har hänt under de senaste åren, säger Kati Becker vid offerrådgivningarnas centralbyrå i Berlin.

Byrån som bistår offren för högerextremistiskt våld registrerade en markant ökning av våldshandlingarna redan år 2015.

Ifjol registrerade man omkring 1 500 fall av högerextremistiskt, rasistiskt eller antisemitiskt våld i de sju delstater som man har siffror från. Helt konkret betyder det här i medeltal fyra våldsamma attacker per dag.

Offer för högerextremistiskt våld får höra att det varit på fel plats i fel tidpunkt

Vid offerrådgivningen hoppas man framför allt att den pågående debatten ska leda till att myndigheterna börjar ta offren på allvar.

– Det finns fortfarande en tendens att tona ner allvaret i många högerextremistiska våldsbrott. Ofta får offren höra att de har varit på fel ställe vid fel tidpunkt eller att de inte har varit tillräckligt försiktiga, säger Becker.

Jag tror inte att politikern Walter Lübcke är det sista dödsoffret.

Kati Becker vid offerrådgivningarnas centralbyrå

Samtidigt som man nu diskuterar mordet på politikern Lübcke vill man från rådgivningen också påminna om att inte glömma dem som redan tidigare har fallit offer för högerextremistiskt våld.

Det är till exempel inte värst många år sedan den högerextrema terrororganisationen NSU mördade tio mänskor, under omständigheter som fortfarande inte är fullständigt klarlagda.

Omkring 10 000 högerextremister klassas som våldsbenägna av säkerhetstjänsten

I Tyskland finns enligt säkerhetstjänsten Verfassungsschutz omkring 24 000 högerextremister, och drygt hälften av dem klassas som våldsbenägna. Närmare 500 nynazister är försvunna - myndigheterna har för tillfället ingen koll på var de befinner sig.

Kati Becker ser ändå att gruppen av möjliga gärningsmän kan vara betydligt större än det här.

Jag har redan en längre tid sagt att det bara är en tidsfråga innan en politiker eller en journalist dödas.

Christian Weissgerber

– De sociala nätverken erbjuder i dag möjligheten att känna sig som en del av något större. För vissa personer är det här något som kan leda till radikalisering och våld.

– Jag tror inte att politikern Walter Lübcke är det sista dödsoffret, säger Becker.

– Jag har redan en längre tid sagt att det bara är en tidsfråga innan en politiker eller en journalist dödas, konstaterar den tidigare nynazisten Weissgerber.

– Det finns många militanta grupper som inte tvekar att använda våld och de här mänskorna sitter på en hel del har vapen.

Enligt Weissgerber är problemet också att många människor lever i tron att nazisterna inte utgör någon fara för just dem, det vill säga om man är vit och håller låg profil.

– De här människorna förstår inte att just de blir en del av fiendebilden exakt den dag då de av någon anledning står i vägen för de föreställningar som nynazisterna har. Och här handlar det alltid om att krossa de statliga strukturer vi har idag, säger Weissgerber.

Som nynazist behövde Weissgerber aldrig vara rädd om sitt liv

Krossade politiska illusioner och vad han kallar direkta repressalier från stat och antifascister var delorsaker till att Weissgerber själv hoppade av år 2010. I sin dåvarande studiestad Jena blev han offentligt uthängd som nynazist.

I sin bok skriver Weissgerber ändå att han aldrig behövde vara rädd om sitt liv och sin hälsa, något som enligt honom definitivt inte är unnat de personer som sätter sig upp mot nynazisterna.

Sedan avhoppet har hans livsstil och tankevärld tvingats genomgå en nästan komplett förändring, en förändring som förstås också hela tiden har blivit ifrågasatt.

Weissgerber besöker skolor för att barn inte ska välda den väg han valde

Under vårt samtal sitter också jag flera gånger och grubblar över hur en tidigare nynazist sitter framför mig och talar om att försvara den demokrati han en gång med allt våld ville krossa.

Weissgerber vill ändå konkret visa att han i dag står för en annan världssyn och därför besöker han bland annat skolor för att tala om sitt förflutna.

Han talar själv om att ge impulser som kanske stoppar någon från att välja den väg han valde.

– Det finns vissa personer som försöker tysta ner mig. De ser mig förstås som förrädare och jag utgår från att mitt namn står på deras listor, men det kan jag leva med.

Enligt Weissgerber gäller ju hoten inte bara honom, utan alla dem som i dag engagerar sig i kampen mot ytterhögern.

– Bara det att du står upp för demokratin kan idag vara farligt och det är mer än sorgligt att vi har hamnat i den här situationen, säger Weissgerber.