Proffs och nybörjare möttes under helgen på Helride
För femte året i rad har Helride lockat proffsskejtare från hela världen till Finland. Helride är Finlands största skejtevenemang och har pågått under helgen på olika håll i Helsingfors.
Men evenemanget har inte enbart varit för professionella skejtare, utan även för amatörer och för de som är nyfikna på grenen.
Under lördagen ordnades en skejtskola som var öppen för alla i den rivningshotade skejtparken i Södervik.
Brädorna rullade fram med personer i olika åldrar som hade full skyddsmundering i form av hjälm, knä- och armskydd.
- Har man alla skydd på sig så blir man lite modigare för då vet man att det inte tar så ont fast man faller, säger Ella Tanner.
Mod är något som flera skejtare nämner att är nödvändigt för att bli en bra skejtare. Att våga misslyckas och att falla hör till.
- Inte lär man sig skejta genom att sitta och titta, man måste pröva på. Man får inte vara rädd och måste bara modigt försöka, fast det ibland gör ont att falla. Bara man inte blir nedstämd av det så lär man sig nog, säger elvaårige Felix Kuha som skejtat i en månads tid.
Gemenskap framom tävling
- Utan gemenskapen är skejtboarding ingenting, konstaterar Joni Kiiskilä.
Han kallar skämtsamt skejtning för världens bästa individuella lagsport.
- Vi hjälper varandra och vi är öppna gentemot alla oavsett kön, etnisk bakgrund eller sexualitet, fortsätter Kiiskilä.
Den öppna atmosfären till trots är det ändå bara en kvinnlig skejtare kvar i rinken då skejtskolan tar slut och tävlingarna tar vid.
Kvinnan i rinken är dessutom ingen mindre än den finländska mästaren i skejtboarding, Heini Luotola.
Ella Tanner var en av de kvinnor som gled runt på en skejtboard innan tävlingarna tog vid och berättar att hon nu som 41-åring har börjat skejta.
- Då jag var tjugo år gammal funderade jag på att börja skejta, men det blev aldrig av och sen kom livet emellan med jobb, äktenskap, barn och allt vad det innebär. Nu kände jag att det var dags och att jag ville utmana mig själv, säger hon.
En av orsakerna till att hon vågade var att skejtkretsarna verkade öppna och inkluderande, men också att det i dag finns betydligt fler kvinnliga skejtare.
Mer än bara en sportgren
Skejtboarding är en av fem nya OS-grenar i Tokyo 2020 och har på så vis befäst sin position som en sportgren.
Och visst är det fysiskt utmanande, men det är inte bara en sportgren utan framförallt en livsstil och en gemenskap som brädan under fötterna för med sig.
- Att skejta är ingen tävling. Ser man någon annan som lyckas med ett trick så blir man uppmuntrad till att fortsätta försöka, då man sett att det är möjligt, säger Kiiskilä.
