USA portar Myanmars överbefälhavare och hans närmaste män - men vill inte beskylla dem för folkmord

Myanmars överbefälhavare, tre av hans närmaste män och deras familjer får inte längre besöka USA. Det här är de skarpaste amerikanska sanktionerna hittills mot ledningen i Myanmar för grymheterna mot rohingyerna.

Enligt USA finns det bevis för att överbefälhavare Min Aung Hlaing, vice överbefälhavare Soe Win och två andra högt uppsatta generaler har varit djupt involverade i våldet och förföljelserna mot den muslimska rohingyabefolkningen i Myanmar.

Sedan 2017 har över 730 000 rohingyer flytt till grannlandet Bangladesh för att undkomma det som både FN och USA har beskrivit som etnisk rensning.

- Vi är fortsatt oroade över att den burmesiska regeringen inte har vidtagit några åtgärder för att hålla någon ansvarig för dessa övergrepp och brott mot mänskliga rättigheter, sade USA:s utrikesminister Mike Pompeo i ett tal vid en konferens om religionsfrihet i Washington.

Pompeo påpekade också att det förekommer trovärdiga rapporter om att militärens övergrepp fortsätter runt om i landet.

Amnesty International rapporterade i maj hur militären i Myanmar sedan januari 2019 har dödat, skadat, gripit och torterat civila. Numera drabbas också andra etniska minoriteter än rohingyas av våldet.

Enligt Pompeo var det just överbefälhavare Ming Aung Hlaing som beordrade frigivningen av de soldater som hade dömts för mord på tio rohingyer i byn Inn Dinn under den etniska rensningen 2017.

Det är ett av de enda fallen där militärer ställts till svars för våldet.

- Överbefälhavaren släppte de här brottslingarna efter att de tillbringat bara några månader i fängelse, medan de journalister som berättade om de här morden för världen fängslades för över 500 dagar, sade Pompeo.

De två Reuters-journalisterna som avslöjade morden i Inn Dinn benådades i maj, efter att de suttit fängslade i över 16 månader.

Pompeo talar inte om folkmord

En FN-rapport i fjol gav vid handen att våldet i Myanmar borde åtalas för just folkmord.

Pompeo talade om etnisk rensning och brott mot mänskliga rättigheter, men han använde inte ordet "folkmord".

Om USA skulle definiera brotten som folkmord så kunde det tvinga Washington till ännu hårdare sanktioner mot Myanmar.

USA har tidigare infört sanktioner mot fyra militär- och poliskommendörer och två arméenheter för insatser mot rohingyerna.

Inga sanktioner har riktats mot Nobelpristagaren Aung San Suu Kyi, som leder den civila regeringen i Myanmar.

Hon har fått hård kritik både från FN-håll och människorättsorganisationer för att hon inte gjort någonting för att förhindra våldet mot rohingyerna.

Då USA nu inför sanktioner mot den högsta militärledningen säger man sig därmed vilja hjälpa landets civila regering att ta kontroll över militären.

Surt för generalernas barn och barnbarn?

Det att Myanmars högsta generaler inte får visum till USA kommer knappast att påverka dem så mycket, tror en Myanmar-expert som nyhetsbyrån AFP talat med.

Enligt Erin Murphy kan det däremot påverka generalernas barn och barnbarn. Bland dem finns sannolikt många som skulle vilja komma till USA både som turister och studenter.

Murphy tror inte heller att den här typen av sanktioner räcker för att förändra attityder mot rohingiyerna, som enligt henne föraktas djupt av de flesta myanmarier.

- Det handlar om att försöka ändra på djupt förankrade xenofobiska och rasistiska attityder, säger Murphy.

Källor: Reuters, AFP, Yle

FN: Myanmars militärledning bör åtalas för folkmord - och Aung San Suu Kyi har inte tagit sitt ansvar

"Det handlade om att försöka utplåna en minoritet".