Räknemodell ska hjälpa jordbrukare att mäta gårdarnas klimatavtryck: “Här finns mycket positivt att hämta för jordbruket”

Med hjälp av en ny räknemodell som innovationstjänsten Biocode utvecklar ska jordbrukare snart kunna mäta hur mycket utsläpp deras produktion orsakar – men också hur mycket koldioxid gårdarna binder. Med den här informationen kan jordbrukarna i bästa fall göra såväl klimatet som sin egen plånbok en tjänst.

Jordbrukaren Sebastian Sohlberg i Sjundeå är räknemodellens pilotanvändare. Han äger en stor gård med 350 hektar odlingsjord och är mycket intresserad av att kunna mäta gårdens koldioxidbalans.

– Visst vill jag som alla andra se till att jag har en vettig balans i det som jag gör, säger han.

Koldioxid kan inte bindas i en stålverkstad eller glassfabrik utan den binds i marken, skogen och havet

― Sebastian Sohlberg, jordbrukare

Än så länge kan räknemodellen, som bygger på information från ProAgrias databank, bara räkna ut gårdens koldioxidutsläpp. Sohlberg väntar nu ivrigt på att systemet utvecklas så att det också kan räkna ut hur mycket koldioxid gården binder.

– Det är framför allt den gåtan som ska lösas så fort som möjligt. Jordbruket får ofta en negativ klang då det gäller förorening och natur. Så jag tror att här finns mycket positivt att hämta för jordbruket. Koldioxid kan inte bindas i en stålverkstad eller glassfabrik utan den binds i marken, skogen och havet.

Om allt går som planerat lanseras en räknemodell som räknar med koldioxidbindningen någon gång under 2020.

Hoppas kunna göra affärer med utsläppsrätter

Än så länge har Sohlberg alltså inte kunnat mäta hur mycket koldioxid hans ägor binder, men han uppskattar ändå att gårdens koldioxidbalans är negativ - det vill säga att den binder mer koldioxid än vad den släpper ut.

Och här finns en affärsmöjlighet, tror Sohlberg. Men då måste det gå att ta fram exakta siffror.

– Följande steg är att fundera på vilka olika grödor som beter sig på vilket sätt. Hur binder vete, korn, sockerbeta koldioxid. På så sätt kan jag optimera min egen verksamhet.

– Sedan har jag förmodligen överlopps kolbindningsrätter och då kan jag vid behov använda dem själv eller så kan jag sälja dem till någon som behöver dem för att få sin funktion i balans, förklarar Sohlberg.

Men är det realistiskt att tro att jordbruken binder mera koldioxid än vad de producerar? Sari Peltonen som är ledande sakkunnig vid ProAgria bedömer att det kan vara möjligt vid vissa gårdar.

– De gårdar som redan länge har jobbat med klimatåtgärder och till exempel har fleråriga växter och stora mängder biomassa som binder koldioxid kan vara koldioxidnegativa, säger hon.

Möjligheten att handla med utsläppsrätter är enligt henne inte omöjligt, men än så länge handlar det om spekulationer eftersom det i nuläget inte finns information om gårdarnas bindningsförmåga.

Klimatet, ekonomin eller båda två?

Vad är då målet med den här räknemodellen – att rädda klimatet eller att tjäna kommersiella syften?

– Målet är att synliggöra för jordbrukarna hur deras utsläpp ser ut och varifrån de kommer så att man sedan kan ta tag i det. Men visst ser jag gärna att också aspekten med koldioxidbindning utvecklas, säger Peltonen.

Klart att klimatet är viktigt men vi kan inte vara så naiva att vi tänker att det handlar om goodwill

― Sebastian Sohlberg, jordbrukare

Sohlberg å sin sida vill inte skilja åt klimat och ekonomi. Han hoppas att räknemodellen kan gynna båda.

– Klart att klimatet är viktigt men vi kan inte vara så naiva att vi tänker att det handlar om goodwill, vi vet alla att världen räknar i pengar, oavsett om vi vill eller inte. Då är det kanske bättre att försöka koppla dem samman och då får vi en effekt, säger han.

En riktgivande räknemodell för åkerbruk väntas finnas till gemene jordbrukares förfogande på hösten, medan mjölkgårdarnas räknemodell lanseras ungefär ett år senare.

Räknemodellen utvecklas av innovationstjänsten Biocode i samarbete med bland andra ProAgria och Valio.