Ny vårdmodell beaktar alkoholisters livssituation och problem bättre än förr

Missbrukarpolikliniken i Dal har sedan årsskiftet testat en ny vårdplan som siktar på att sänka tröskeln till vården, ge patienten en aktivare roll i vårdprocessen och bättre ta i beaktande patienternas behov och livssituation.

Modellen bygger på återhämtningsprocessen, också känd som Recovery-modellen, som uppdelar vårdprocessen i olika steg beroende på var patienten befinner sig med sitt missbruk.

I början förnekar patienten kanske problemen. Senare, om patienten hittar motivation för förändring blir hen också mottaglig för vård. Under det sista skedet har patienten lyckats med en längre nykter period och genomgått en identitetsförändring.

Vården som nu erbjuds ska bättre spegla den brokiga skaran av patienter man hjälper. Den är uppbyggd av olika vårdprogram och tjänster som ges beroende på i vilket skede av processen patienten befinner sig i. Förr slussades alla igenom ett och samma program.

Vården byggs upp som ett samarbete mellan olika hälsovårdsproffs som tacklar problemen från sitt håll. Tillsammans strävar man efter att få patienten nykter.

De nya vårdprogrammen baserar sig dessutom på gruppvård, vilket betyder att flera patienter än tidigare får hjälp. Även mobila och digitala tjänster har införts för att underlätta vårdarbetet.

Som en del av förnyelserna har Dals missbrukarklinik också förlängt sin mottagningstid för mottagning utan tidsbeställning, vilket har lett till ett ökat antal patienter.

Att patienterna kommer in till vård med låg tröskel ser Lena Malmberg, biträdande överläkare på missbrukarpolikliniken på Dals sjukhus, som en positiv sak:

- Det är viktigt att man kan erbjuda tjänster åt flera och med lägre tröskel eftersom alkoholproblem ännu är så stigmatiserade.

Resultaten från pilotprojektet i Dal kommer i höst och om de är bra kommer den nya modellen att tas i bruk också på andra kliniker i regionen.

Det är oftast patienten som självmant tar kontakt med vården, kanske efter uppmaningar utifrån. Familjen, kollegorna eller kompisarna har eventuellt märkt av problemen vilket fått personen att tänka efter.

Men i många fall märks inte problemen. Flera av patienterna lever ett i många avseenden helt normalt liv. Andra patienter saknar vardagsrutiner helt och kan ha svårt med att hålla reda på mottagningstider.

Lena Malmberg säger att sommaren inte direkt inverkar på mängden patienter med grova alkoholproblem. Patienter har problem oberoende årstiden.

Däremot kan lättare problem med alkoholvanorna nog bli svårare att kontrollera under sommarledigheterna, vilket syns som en liten uppsving i besökare på mottagningarna på sensommaren och hösten.