Pernåbon Catharina Rosenschöld studerar örtterapi: "Kamomill ger mammas kramar när man behöver dem"
Kirskål och maskros ger smak i salladen, älgört kan hjälpa mot huvudvärk och kamomillte lugnar innan läggdags. Pernåbon Catharina Rosenschöld har koll på vilka örter som gör vad.
Hon studerar nämligen till örtterapeut via en brevkurs.
- Det betyder att du får reda på hur de här växterna verkar i din kropp, vad du kan få ut av dem och hur du kan använda dem, säger hon.
Rosenschöld är redan naturresursproducent och rådgivare efter att ha gått en utbildning i Tammerfors. Där fick hon lära sig grunderna om vilda örter: hur man känner igen dem och hur de kan användas.
- När man läser om vilda örter och hur man kan använda dem så kommer man alltid till den här medicinska delen av det. Då kom jag på att man kan studera till örtterapeut, berättar Rosenschöld.
En stor del av läkemedlen vi använder i dag har beståndsdelar som ursprungligen kommer från naturen.
Enligt Rosenschöld har ungefär 20-30 procent av apotekens läkemedel sitt ursprung från växter, även om de i dag är syntetiska.
- Till exempel acetylsalicylsyran i det smärtstillande läkemedlet Aspirin kommer egentligen från älgörten eller från videträdets bark. Om man är känslig för Aspirin så ska man undvika älgört, säger Rosenschöld.
Ät upp trädgårdens fiende
Vilda örter finns överallt: i skogen, i parken, vid vägrenen och i trädgården. Många örter går att använda råa som sallad.
- Om man har en egen trädgård så är trädgårdens värsta skräck kirskålen. Den sprider sig jättelätt och är jättesvår att bli av med. Men jag har ett tips: Ät upp den!
Det man ska sätta i salladen är kirskålens första skott som kommer upp om våren. Skotten är som bäst när de är små och bladen är lite glansiga.
Också maskrosor går bra att ha i salladen, men man ska vara förberedd på att vilda örter oftast smakar beskare än vanliga odlade salladstyper. Enligt Rosenschöld är det beska bra för matsmältningen.
- Både kirskål och maskros smakar ungefär som salladssorten rucola som du kan köpa i matbutiken. Den är också besk men de här är väldigt mycket billigare, säger hon.
Det går också att torka örter och använda dem som te.
- Inom örtterapin är det oftast te eller tinktur. Tinktur är utdrag via alkohol. Du tar några drag av alkoholtinkturen i ett glas te så får du i dig ämnena.
Det går också att använda örterna som salva för att få behandlingen utvärtes.
- Om du har ont någonstans så finns det vissa örter som hjälper, säger Rosenschöld.
Ha koll på riskerna
Att handskas med örter är inte bara en dans på rosor. Det finns risker, särskilt om man inte har de rätta kunskaperna.
- För det första ska du veta att du faktiskt äter kirskål och inte någonting annat. Kirskålen har förväxlingsarter som är giftiga. Det är grejen med vilda örter, du måste faktiskt veta vad det är du tar så du inte tar någonting som är giftigt, säger Rosenschöld.
Du måste veta vad du gör innan du börjar äta vilda örter
Catharina Rosenschöld
En annan sak att ta i beaktande är hur vissa örter påverkar mediciners effekt.
- Vissa örter, som johannesört, kan pigga upp om våren. Men om du äter annan medicin samtidigt så hämmar johannesörten medicinens effekt.
Det kan bli riktigt skadligt om medicinen du äter för att hålla dig vid liv plötsligt mister sin verkan. Om man är sjuk så är det bra att konsultera en läkare innan man prövar något nytt.
Också älgörten kan i värsta fall ha farliga effekter eftersom vissa personer är överkänsliga mot acetylsalicylsyra. Om du inte kan äta värkmedicin som innehåller syran, så ska du inte heller röra älgörten.
- Du måste veta vad du gör innan du börjar äta vilda örter, summerar Rosenschöld.
Vresrosen har sina fördelar
Yle Östnylands reporter träffar Catharina Rosenschöld mitt bland blomsterprakten i Rosenparken i Borgå.
I princip skulle också parkens rosor kunna användas inom örtterapin.
- Men eftersom den här parken är odlad och planerad så ser de här rosorna ut att vara producerade just för att ha stora fina blommor. De har inte den läkande effekten på samma sätt. Dessutom kan de vara besprutade och då är de inte ätliga, säger Rosenschöld.
Hon nämner i stället vresrosen som varit omtalad på sistone. Den är en invasiv art och har nyligen kommit med på listan över växter som ska utrotas från Finland.
Men allt med vresrosen är inte dåligt.
- Nyponen på vresrosen är väldigt stora och köttiga, förklarar Rosenschöld.
Nypon är svåra att plocka från taggiga buskar, och inuti dem finns små frön som kan klia i halsen. Fröna är dessutom svåra att plocka bort.
Då är det förstås trevligt om nyponet har mycket fruktkött för då behöver man ett mindre antal för att få ihop tillräckligt till en sats saft eller sylt.
Favoritörten kamomill
Catharina Rosenschöld har blivit ombedd att välja ut en favorit ur örtriket. Efter att ha funderat ordentligt bestämmer hon sig för kamomill.
- Den växer fint, den är trevlig, den är mild och den lugnar så man kan somna trevligt på kvällen, säger Rosenschöld.
Samma örter kan påverka olika personer på lite annorlunda sätt. Rosenschöld berättar om en gång i början av sina studier då hon ville testa om kamomill faktiskt har så bra verkan som det sägs.
- Jag hade en kompis från England som hade hemlängtan. Han sade att ingen tycker om honom och ingen pratar med honom här.
Rosenschöld gav kompisen en kopp kamomillte och de satte sig ner och pratade en stund, både om kompisens hemland och om annat.
Efter att ha druckit en andra kopp kamomillte säger kompisen tack och berättar att han mår mycket bättre.
- Så kamomill ger också mammas kramar när man behöver dem, säger Rosenschöld.
' /%3E%3C/svg%3E)
