Forskare vid THL slår larm om usel vård i livets slutskede - nytt hopp tänds för Karinahemmet i Åbo

I det preliminära resultatet av en rapport gjord vid Institutet för hälsa och välfärd, THL, riktar forskarna hård kritik mot hur den palliativa vården, vård i livets slutskede, går till i Finland.

Forskarna konstaterar att många personer i livets slutskede som vårdas hemma blir tvungna att söka vård på jourer och sjukhus eftersom hemvården är otillräcklig.

Döden är definitiv. Den väcker många känslor, även bland de anhöriga. De måste också få stöd för att lindra sin ångest, och det får de inom den palliativa vården.

― Gustaf Molander, docent i "dödsvetenskap"

"Vi måste öka kunskapen om den palliativa vården"

Siffror visar att 90 procent av hemvårdsklienterna varit på sjukhus tre månader före dödsfallet och 70 procent hade använt akuttjänster under livets slutskede år 2016.

Det finns inte tillräckligt med palliativ vård i Finland anser forskarna, och den palliativa vård som ges vid hemvården är undermålig.

Uppmaningen är att man måste stärka den palliativa vården i Finland och utbilda mer vårdare med expertis inom just vård i livets slutskede.

Nytt hopp för Karinahemmet?

Att THL nu väljer att lyfta fram den palliativen kan båda gott för Karinahemmet, som efter 25 år av vård i livets slutskede i Hirvensalo i Åbo stängde sina dörrar i juni.

Frågan är om det här kan påverka stadsstyrelsen i Åbo, som i augusti ska fatta ett beslut som social- och hälsovårdsnämnden lade fram; att staden ska ta över Karinahemmet och köpa eller hyra fastigheten och anställa Karinahemmets personal.

Ville Viitanen, ombudsman för det nedlagda Karinahemmet, är försiktigt positiv.

- Vi hoppas förstås alla att stadsstyrelsen på sitt möte i augusti ska besluta positivt för Karinahemmets del och att vården kan få en fortsättning i stadens regi med de tidigare anställda.

Anhöriga behöver också hjälp och stöd

Att satsa på palliativ vård har många fördelar. Det säger Gustaf Molander, docent i tanatologi och social gerontologi, även kallad docent i "dödsvetenskap".

Till exempel finns det flera ekonomiska fördelar att satsa på vård i livets slutskede, eftersom man inom den vården också tar hand om de anhörigas mentala hälsa på ett helt annat sätt, säger Molander.

- Man sparar på ekonomiska resurser då de anhöriga inte behöver söka hjälp för att bearbeta eventuella trauman som har uppstått under den kära människans sista livsskede.

Staden kan tjäna ekonomiskt på att ta över Karinahemmet

Viitanen lyfter fram diskussioner som förts om ifall Karinahemmet blir i stadens regi.

Då kunde staden ta över vården hos patienter som vårdats på Åbo universitetscentralsjukhus, men som inte sedan kan flytta till egna bäddavdelningar, eftersom de är fullsatta.

Det här, ifall det inte finns tillräckligt med exempelvis cancerpatienter.

I nuläget betalar Åbo stad cirka två miljoner euro per år till sjukvårdsdistriktet för sådana patienter.

Skulle Karinahemmet kunna ta emot sådana patienter så kunde Åbo stad spara en hel del pengar.

Ofta är kontakten till naturen väldigt viktig när det gäller döende människor. Och där har Karinahemmet varit speciellt, då det ligger väldigt vackert i en lugn miljö. På ett sätt ska man återgå till naturen, om man ska säga det på ett vackert sätt.

― Gustaf Molander, docent i "dödsvetenskap"

Molander önskar sig en demokratisk palliativ vård

Nu när Karinahemmet är stängt finns det enbart tre andra liknande vårdhem i Finland, ett i Helsingfors, ett i Tammerfors och ett i Tavastehus.

Alla i södra Finland, konstaterar Molander.

- Det är orättvist med tanke på befolkningen, att var man råkar bo och befinna sig i landet har betydelse för den vård man kan få. Det är något som man bör försöka råda bot på.

Skulle Molander själv få välja skulle ha vilja ha en demokratisk palliativ vård, där alla människor har tillgång till den, oberoende av sjukdom, ålder och var man geografiskt råkar befinna sig.

Och att personalen är tillräcklig och har tillräcklig kunskap att ta hand om patienterna är viktigt, fortsätter Molander.

- Det kräver stor kunskap och försiktighet att tolka symptom och uttryck som patienten har och veta hur man ska reagera.

"Karinahemmet har välskolad personal med lång erfarenhet - naturligtvis hoppas jag det får fortsätta"

Molander tycker att det är viktigt att patienten själv ska få välja var hen vill vara den sista tiden av sitt liv och hur hen vill bli vårdad den sista tiden.

- Om människor vill åka från mellersta Finland till Karinahemmet så tycker jag man borde få göra det.

Vad hoppas du Gustaf Molander på för beslut gällande Karinahemmet?

- Jag tycker att Karinahemmet ska finnas. Naturligtvis hoppas jag på det, att man satsar på det. Det är ju en helt fantastisk miljö med välskolad personal som kan sin sak och har lång erfarenhet.