Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Mitt i Litauens huvudstad finns en utbrytarrepublik - nu hotas livet där av rika inflyttare

Från 2019
Uppdaterad 30.07.2019 11:15.
Gammal flygel i stadsdelen Užupis i Vilnius.
Bildtext Užupis präglas av överraskningar och humor.
Bild: Patrick Holmström

Stadsdelen Užupis i Litauens huvudstad Vilnius är berömd för sin bohemiska livsstil och för att ha utropat sig till en självständig republik.

Infarten från gamla stan i Vilnius till Užupis sker via broar över floden Vilnia (även stavad Vilnele på svenska).

Besökaren hälsas vid huvudinfarten av en skylt som upplyser att man håller på att överskrida gränsen till republiken Užupis.

Senast här inser man att självständighetsprojektet kanske inte är helt allvarligt menat.

Infart till republiken Užupis i Vilnius.
Bildtext Gränsmarkeringen har både en smiley och en stiliserad bild av Mona Lisa.
Bild: Patrick Holmström

Republiken Užupis firar sin nationaldag den första april och republikens parlament sammanträder vid ett bord på en krog vid flodstranden.

Strandkrog där republiken Užupis parlament sammanträder i Vilnius.
Bildtext Parlamentet har ett stambord på den här krogen. Bordet är alltid reserverat.
Bild: Patrick Holmström
Republiken Užupis flagga i Vilnius.
Bildtext Užupis flagga har en hand med ett hål i. Hålet gör handen omöjlig att muta.
Bild: Patrick Holmström

Projektet fick sin början genast efter självständigheten 1990. En grupp konstnärer i Vilnius var engagerade av den frihet de nått efter den kulturella censuren under sovjetmakten.

De bestämde sig för att resa en staty över den amerikanska musikern Frank Zappa.

Zappa var en kultfigur och en frihetssymbol i stora delar av det kommunistiska Europa på grund av hans anarkistiska artisteri och hans sätt att utmana etablissemanget.

Monument över Frank Zappa i Vilnius.
Bildtext Statyn över Frank Zappa var en av de första som restes i Vilnius efter att Lenin, Stalin, Dzerzjinskij och de andra sovjetfigurerna fått lämna scenen.
Bild: Patrick Holmström

Užupis hade redan då blivit hemvist för konstnärer som flytt de dyra bostäderna på annat håll och som såg charm och potential i stadsdelens gamla, nedgångna hus.

Det tog inte länge innan republiken Užupis självständighet utropades 1997. Nationaldagen lades till den första april.

- Filosofin i Užupis är väldigt enkel, säger talespersonen Ieva Matulionytė som förestår en inkubator för unga konstnärer.

- Det handlar om att hela tiden lära sig att leva tillsammans på ett kreativt sätt trots alla våra olikheter. Att göra livet roligt och tillföra en bit lek till allt det allvar som vi annars konfronteras med i livet.

Självständigheten krävde naturligtvis en egen konstitution. Den konstaterar bland annat att alla har rätt att dö, men att det inte är någon plikt. Medborgarna måste också komma ihåg sitt Namn.

Republiken Užupis konstitution på svenska

Tiotals översättningar av konstitutionen har hängts upp på en mur längs en av gatorna i Užupis.

Republiken Užupis konstitution på flera språk i Vilnius.
Bild: Patrick Holmström
Republiken Užupis konstitution på svenska i Vilnius.
Bildtext Konstitutionen har redan översatts till närmare 40 språk av olika utländska sympatisörer. Ett av språken är svenska.
Bild: Patrick Holmström

Innan Užupis blev ett konstnärstillhåll var det en förgäten och förfallen stadsdel som många undvek.

Huvudgatan kallades i folkmun ”Dödens gata” bland annat på grund av den sociala oron.

Öknamnet var också ett minne över Užupis stora judiska befolkning som i praktiken utrotades under andra världskriget av de nazityska ockupanterna och deras litauiska sympatisörer.

Ulitsa smerti - "Dödens gata" i Užupis i Vilnius.
Bildtext Gammalt fotografi av graffiti med texten ”Ulitsa smerti” – Dödens gata på ryska.
Bild: Patrick Holmström

I Užupis finns ett gammalt bernhardinerkloster dit rika änkor i tiden förpassades efter att ha avlagt klosterlöften. I dag är klosterlängan en sorts radhus där många av invånarna bott hela sitt liv.

Ett gammalt bernhardinkloster är numera radhus i Užupis i Vilnius.
Bildtext Klosterlängan är 130 meter lång.
Bild: Patrick Holmström

En av invånarna är den den 39-åriga Galina Zdanovitj. Hon bor i en enrummare med kokvrå tillsammans med sin 65-åriga mamma Anna Mackevičienė och sina tre barn i åldern fyra till elva år.

Annas pappa var officer och fick rätt att bo i lägenheten 1949. Senare kunde den privatiseras. En liknande grannlägenhet på cirka 50 kvadratmeter såldes nyligen för 90 000 euro, uppger Galina.

Galina Zdanovitj utanför sin bostad i ett gammalt bernhardinkloster i Užupis i Vilnius.
Bildtext Galina Zdanovitj gillar gemenskapen i Užupis.
Bild: Patrick Holmström
Anna Mackevičienė skrapar nypotatis i sitt kök i Užupis i Vilnius.
Bildtext Anna Mackevičienė skrapar nypotatis i sin lilla kokvrå.
Bild: Patrick Holmström

Galina tycker det bästa med Užupis är samhörigheten.

- Folk känner varandra här. Det är som en liten by. Det enda problemet är att det börjat köra omkring bilar här och barnen kan inte längre springa fritt på gården.

Framtiden då?

- Min framtid är i Guds händer, säger Galina.

Gatuvy från Užupis i Vilnius.
Bildtext Modernt och förfallet samsas längs gatorna.
Bild: Patrick Holmström
En innergård i Užupis i Vilnius.
Bildtext Innergårdarna kan bjuda på överraskningar.
Bild: Patrick Holmström

Gatubilden av dagens Užupis domineras av små affärer, kaféer och gallerier. Det finns varken stora supermarketar eller köpcenter.

I stället för kommersiella tempel finns det konstverk placerade här och där – så gott som alla med glimten i ögat, liksom hela storyn om Užupis.

Vandringsmannen Jesus i Užupis i Vilnius.
Bildtext Jesus vandringsmannen.
Bild: Patrick Holmström
Gatuspargris som samlar pegar för kommande konstprojekt i Užupis i Vilnius.
Bildtext En spargris där man kan donera pengar till framtida konstverk.
Bild: Patrick Holmström
Konstverk med lp-skivor vid floden Vilnija i Užupis i Vilnius.
Bildtext Ett urval av det sovjetiska skivbolaget Melodijas produktion.
Bild: Patrick Holmström

Men den bohemiska idyllen håller sakta men säkert på att förändras.

Bostadspriserna och hyrorna i Užupis har stigit kraftigt de senaste åren jämfört med Vilnius i medeltal och stadsdelen hör nu till de dyraste i den litauiska huvudstaden.

Priset på lägenheter i Užupis är närmare 2 900 euro per kvadratmeter och hyrorna kring 13 euro, enligt den ledande litauiska bostadsportalen Aruodas.lt.

Gårdsport i Užupis i Vilnius.
Bildtext Užupis har hittills varit ett populärt tillhåll för ungdomar och studerade, men mera köpstarka personer håller på att ta över bostadsmarknaden.
Bild: Patrick Holmström
En barberare i Užupis i Vilnius.
Bildtext Ett tecken på förändringen är att antalet frisersalonger kontinuerligt ökar, säger invånarna.
Bild: Patrick Holmström

Orsaken är att projektet Užupis utvecklats från att ha varit ett udda experiment för husockupanter och excentriker till att ha blivit en sevärdhet och ett föremål för nationell stolthet.

Užupis visas gärna upp för turister och statens officiella gäster.

Berömmelsen gör bostäderna där allt mer eftertraktade, och eftersom många av dem kräver omfattande renoveringar är det huvudsakligen köpstarka personer som flyttar in.

Ombyggnation i Užupis i Vilnius.
Bildtext På många innergårdar pågår renoveringsarbeten.
Bild: Patrick Holmström
Nybyggen i Užupis i Vilnius.
Bildtext Hus som renoverats till hög standard och deras nyinflyttade invånare omges av höga staket.
Bild: Patrick Holmström

De nyinflyttade rör sig på en helt annan ekonomisk skala än de ursprungliga Užupisaktivisterna, och det skapar ett visst vemod bland veteranerna.

- Naturligvis har den här närvaron av konstnärlig energi gjort området eftertraktat. Vi har blivit ett varumärke som säljer, säger talespersonen Ieva Matulionytė.

- Därför är det helt naturligt med inflyttning och förändring. Men jag hoppas att Užupis inte ska mista sin karaktär och själ.

Ieva Matulionytė, talesperson för republiken Užupis i Vilnius.
Bildtext Ieva Matulionytės morfar var skulptör och lärare vid konstakademin. Han flyttade till Užupis i slutet av 1940-talet.
Bild: Patrick Holmström

Hur som helst är det ändå ingen risk för att livet i Užupis dör ut, om ska tro de moderna legenderna.

En av republikens symboler är en sjöjungfru som vakar över floden Vilnia, parlamentet och huvudinfarten till republiken. Hon är som en snällare version av Medusa.

Om man kastade en blick på Medusas ansikte förvandlades man till sten.

Men den som faller för sjöjungfruns charm känner sig tvungen att bosätta sig i Užupis för resten av livet.

Sjöjungfru i stadsdelen Užupis i Vilnius.
Bildtext Sjöjungfrun är skapad av skulptören Romas Vilčiauskas 2002.
Bild: Patrick Holmström
Sjöjungfru och konstverk längs floden Vilnija i Užupis i Vilnius.
Bildtext Hon har ibland jämförts med den lilla sjöjungfrun i Köpenhamn.
Bild: Patrick Holmström