Brottsligheten i Finland minskar – och fler anmäler sexualbrott

Det totala antalet brott minskar – men fler anmäler sexualbrott. Och i trafiken kör färre rättfulla, men samtidigt uppdagas allt fler fall av rattfylleri som orsakats av narkotika. Det visar polisens färska statistik.

Det internationellt observerade ”crime drop”-fenomenet syns också i kriminalstatistiken i Finland. Polisen har offentliggjort statistik för årets första hälft, och den visar att det totala antalet brott mot strafflagen har minskat, om man jämför med samma period ifjol.

Faktum är att antalet brott som anmäls till polisen har minskat varje år under de senaste tio åren, med undantag av ett par år.

Trots det känner sig människor inte tryggare nu än tidigare. I polisbarometern år 2018 sade de svarande att de upplevde att brottsläget var lite allvarligare nu än i den föregående undersökningen som gjordes 2016.

– Det är intressant att minskningen av antalet brott inte syns i polisbarometern. Men människors trygghetskänsla är naturligtvis en verklig upplevelse för var och en, och den kan inte förklaras med statistik, säger polisöverdirektör Seppo Kolehmainen.

Samtidigt har antalet brott mot liv ökat men det är svårt att bedöma om det är fråga om något annat än en tillfällig avvikelse. Under de senaste tjugo åren har antalet brott mot liv etablerats till den nuvarande nivån.

Antalet anmälda sexualbrott har ökat med 16 procent

Antalet anmälda sexualbrott har ändå ökat. De ökade med över 16 procent jämfört med motsvarande period ifjol.

Enligt undersökningar så har de faktiska sexualbrotten som äger rum inte ökat, men det har skett en förändring i anmälningsbeteendet – fler anmäler.

I ungefär 67 procent av de anmälda sexualbrotten är den misstänkta känd. Av dessa misstänkta är cirka 28 procent utländska medborgare. Andelen har ökat med cirka sex procent jämfört med året innan.

Dessa siffror visar däremot inte om antalet gärningsmän har ökat, eftersom de bara visar antalet anmälda brott. Samma gärningsman kan alltså vara misstänkt i flera mål.

Rattfylleri orsakat av narkotika ökar

I trafiken har fallen av äventyrande av trafiksäkerhet blivit färre. Däremot har de grova fallen blivit fler.

I fjol registrerades över 4 000 fall av grovt äventyrande av trafiksäkerheten och det ser ut som att siffran kommer att bli ännu större i år.

Antalet fall av rattfylleri som orsakats av alkohol har minskat – däremot kör allt fler rattfulla under påverkan av narkotika.

Också jämfört med ifjol har det skett en ökning. Vid den här tidpunkten år 2018 var 38 procent av alla fall av rattfylleri orsakade endast av narkotika. För 2019 är motsvarande andel just nu över 40 procent.

De som bor på glesbygden får vänta längst på polisen

Antalet larmuppdrag har minskat något från året innan - men de brådskande larmuppdragen har ökat. Det är troligen en följd av det nya nödcentralsystemet Erica, som lett till att de brådskande uppdragen ökat med 26 procent, medan de mindre brådskande uppdragen minskat med 13 procent.

Att polisen har fått fler brådskande uppdrag än tidigare har lett till att deras aktionsberedskapstid har försämrats. I brådskande ärenden tog det längre för polisen att nå händelseplatsen än det gjorde ifjol.

– Särskilt i glesbygder har polisen en längre aktionsberedskapstid än i större städer. I tillväxtcentra är beredskapstiderna snabbare än i glesbygderna, säger polisöverdirektör Seppo Kolehmainen.

Brottslingarna utnyttjar tekniken – och det försvårar utredningsarbetet

Utredningen av brott har blivit svårare, utredningstiderna blir längre och utredningsprocenten sjunker.

Det beror på två stora megatrender: internationaliseringen och den tekniska utvecklingen.

Brott begås i allt större utsträckning med hjälp av teknik, vilket också ger gärningsmännen bättre anonymitetsskydd. Den tekniska utvecklingen tillsammans med internationaliseringen gör det dessutom möjligt att begå brott i Finland från utlandet.

Dessa två fenomen kräver både specialkunnande och -utrustning av polisen.

– Det blir dessutom allt dyrare och mer tidskrävande att undersöka brott. Polisen har redan länge satsat på förebyggande arbete för att både trygga medborgarnas vardag och åstadkomma kostnadseffektivitet, säger polisöverdirektör Kolehmainen.