Lärarfacket: "Respekten för vårt yrke måste synas i lönen"

Minst 3 000 euro per månad - det skulle vara en bra startlön för en lärare med högre högskoleexamen. Lärarfacket OAJ drog vid en presskonferens på onsdagen upp riktlinjerna för höstens avtalsförhandlingar.

Nu vill vi att respekten för läraryrket också ska synas i lönen, hette det.

Lönen har halkat efter

OAJ:s ordförande Olli Luukkainen konstaterade att läraryrket fortfarande är populärt, men branschens dragningskraft har minskat.

- Det vittnar om att lönenivån har halkat efter. Arbetsförhållandena och karriärutsikterna lockar inte heller på samma sätt som tidigare, säger han.

Minimilönen för en klasslärare ligger på ca 2 661 euro per månad, medan en ämneslärare får 200 euro mer i månadslön.

Luukkainen säger att OAJ har noggranna uträkningar om vad en lönehöjning skulle kosta totalt, men han avslöjar inte summan.

- Det är arbetsgivaren (kommunerna) som ska betala lönehöjningarna, säger han. Det ska synas att läraryrket är respekterat i samhället.

Stora procentuella lönekrav

Om den lägsta lönen för alla högskoleutbildade lärare med en magisterexamen skulle öka till 3 000 euro per månad betyder det en löneökning på 3,7-21 procent beroende på vilken typ av läraruppgifter det är fråga om.

Mest skulle lönen stiga för lärare inom småbarnspedagogik som i dag har en grundlön på 2367,13€.

Minst skulle ökningen vara för speciallärare i grundskolan, som i dag har en grundlön på 2893,93€.

För till exempel klasslärarna skulle ökningen vara 11 procent.

Christer Holmlund som är ordförande för Finlands svenska lärarförbund FSL erkänner att lönekraven är höga, men påpekar att hela ökningen inte behöver komma på en gång.

- Vi anser att våra krav på löner för lärare är skäliga. Under de senaste åren har lärarna och de offentligt anställda alltid halkat efter i löneutveckling. Skillnaden bara växer, och om vi inte lyckas göra något år det kommer allt fler lärare att söka sig till den privata sektorn och färre söka till lärarutbildning.

Dessutom finns det på finlandssvenskt håll ett hot om att lärarna ska flytta till Sverige, där det finns en skriande brist på lärare, påpekar Holmlund.

- Det är viktigt att nu få igång en samhällsdebatt om det är lärare inom den offentliga sektorn som ska bli de som förtjänar sämst.

"Nya lärare behövs trots att elverna blir allt färre"

På finskspråkigt håll har antalet sökande till lärarutbildningen i år sjunkit märkbart. På svenskspråkigt håll ser man inte samma trend.

Enligt alla prognoser kommer antalet elever att minska i framtiden. Christer Holmlund tycker ändå att många nya lärare behövs. En orsak är att undervisningsgrupperna borde bli mindre.

- Ett bra skolsystem är viktigt för Finlands framgång. Utbildningen måste attrahera sådana som har kapacitet att bli bra lärare. Skolan går dessutom allt mera mot en individuell undervisning där lärare handleder elever.

- Då kan vi inte tänka i gamla banor och ha stora undervisningsgrupper. Vi måste se till att lärarna orkar så att kvaliteten på undervisningen inte försämras. Det måste finnas resurser att ge tilläggsutbildning till de barn som behöver det.

Kiky spökar i bakgrunden

Höstens avtalsrunda väntas bli knepig eftersom det beramade konkurrenskraftsavtalet fortsätter att anstränga relationerna mellan arbetsgivare och -tagare.

Den kvinnodominerade lärarbranschen fick genom det så kallade kiky-avtalet både förlängd arbetstid och nedskuren semesterersättning.

- Det vill vi ha kompensation för i nästa avtalsrunda, säger OAJ:s Luukkainen.

Ett mål för förhandlingarna är att lärarresurseringen tryggas, precis som man vill göra inom äldrevården.

- En lärare per 18-20 elever kunde vara en bra dimensionering, säger OAJ-basen.