Åsikterna kring svenskans nytta delar finländarna - en fjärdedel kan inte språket alls

Lättare att lära sig andra språk och programmet Allsång på Skansen - orsakerna kan vara många till att också helt finskspråkiga personer intresserar sig för det svenska språket.

Yles utredning gjord av Taloustutkimus visar att attityderna kring det svenska språket delar finländarna.

Deltagarna i undersökningen ombads berätta hur mycket de anser sig ha nytta av det svenska språket - och också hur de värderar sina kunskaper i svenska.

Ungefär hälften anser att de inte har någon nytta av det svenska språket - medan andra hälften uppger att de har.

Utredningen visar att helt finskspråkiga personer också tycker att svenskan kan vara nyttig.

I undersökningen deltog 1005 finländare.

Svenskan öppnar dörrar

SFP:s ordförande och justitieminister Anna-Maja Henriksson får ofta svara på varför man ska lära sig svenska.

- Då finskspråkiga medier frågar mig varför någon från östra Finland ska lära sig svenska, så brukar jag svara att man aldrig vet var man kommer att landa i livet - svenskan öppnar dörrar, säger hon.

För Esbobon Sara Jussilainen har många dörrar öppnats i och med hennes svenskakunskaper.

På hemorten Karis pratar ungefär hälften av invånarna svenska.

Hon kommer från en finskspråkig familj, men placerades på en svenskspråkig avdelning på daghemmet. Föräldrarna ansåg att livet skulle bli lättare för henne ifall hon lärde sig svenska.

Och det blev det - fast hon var lite skeptisk i början.

- Jag kommer ihåg när jag var liten, först grät jag och kunde inte tala med någon för att jag inte pratade ett enda ord svenska. Men nu när jag är fullvuxen inser jag att det är det bästa som har hänt mig. Det är otroligt bra att kunna svenska och det har hjälp mig mycket i livet, säger Jussilainen.

I dag pratar Jussilainen flytande svenska. Hon har gått i svenskspråkiga skolor och studerat på svenska. Hon jobbar idag på en utbytesorganisation i Helsingfors och har där stor nytta av svenskan.

- Jag har alltid jobbat inom servicebranschen och på grund av att jag jobbat i Huvudstadsregionen och i Raseborg, där det finns mycket svensktalande, har jag kunnat ge dem service på deras egna språk, säger Jussilainen.

Teppo Ruohtula från Borgå har en liknande bakgrund.

Han lärde sig svenska av sin dagmamma som barn, vilket hans finsktalande föräldrar uppskattade. Men han själv har lite svårt att svara på frågan hur mycket nytta han egentligen haft av språket.

- Jag är nog glad över det. Jag har funderat mycket på ifall det gjort mitt liv lättare. Det har det visserligen nog gjort, i och med att jag kan prata både finska och svenska. Men jag tar det som en självklarhet och tänker inte på att uppskatta det mer än jag uppskattar konsten att gå, säger Ruohtula.

Svenskan nyttig vare sig du kan språket eller inte

Den upplevda nyttan går hand i hand med kunskaperna i svenska.

De som i undersökningen uppger att de behärskar svenska bra eller nöjaktigt anser att nyttan av kunskaperna är stor. Men också begränsade kunskaper anses vara nyttiga.

Hälften av de som deltagit i undersökningen upplever att det är nyttigt att kunna svenska. Anna-Maja Henriksson säger att det är positivt att finländarna ser det svenska språket som en jämlikhetsfråga.

- Det tycker jag är ett bra resultat. Det tyder på att det finns en stor förståelse för att vi är ett tvåspråkigt land där det finns personer som har svenska som modersmål som måste få service på svenska. Man måste få gå i skola men också kunna vara sjuk på svenska, säger Henriksson.

Enligt Henriksson är det överraskande att en så stor del svarade att de har nytta av svenskan - även om en fjärdedel svarade att de inte pratar språket överhuvudtaget.

- Jag tror att den insikten kan finnas hos dem som kanske inte själv upplever att de kan så bra svenska eller inte kan svenska alls, men som ändå ser nyttan som svenskan medför också den finskspråkiga befolkningen, säger Henriksson.

Lättare att lära sig andra språk

Både Teppo Ruohtula och Sara Jussilainen säger att kunskaperna i svenska betyder kunskaper i andra språk.

- Även om man bor på ett område där svenskan är ett minoritetssrpåk, så är det något som öppnar ögonen och gör det lättare att lära sig andra språk. säger Ruohtula

- Det var mycket lättare att lära sig engelska då man hade svenska som grund, jag har har haft ganska lätt att lära mig tyska på grund av att jag kunde svenska och självklart är det lättare att kommunicera med människor från Sverige och andra nordiska länder, säger Jussilainen.

Anna-Maja Henriksson säger att det kan vara orsaken till att det finns ett intresse för det svenska språket.

- Jag tror att det finns ganska många i vårt land som ser att det är jättebra att vi är ett tvåspråkigt land och att vi är en del av norden och det nordiska, säger hon.

Allsång på Skansen

Henriksson säger att det också finns finskspråkiga som följer med program på Yle Fem som är nordiska, finlandssvenska eller rikssvenska.

- De kanske ser att man också kan njuta av Allsång på Skansen, Tv-Nytt eller vilka svenskspråkiga program som helst, trots att man är finskspråkig.

Hon fortsätter att det säkert finns många svar på varför finskspråkiga kan tycka svenska är nyttigt.

- Det skulle vara vara intressant att fördjupa sig mer i frågan, säger Henriksson.