Ryssland och USA skrotade formellt kärnvapenavtalet INF - ny kapprustning befaras

INF-avtalet sågs som slutet på kalla kriget. Nu har både USA och Ryssland dragit sig ur det och anklagar varandra för avtalets fall. "En viktig broms för kärnvapenkrig har gått förlorad", säger FN:s generalsekreterare.

Både USA och Ryssland har formellt dragit sig ur det banbrytande nedrustningsavtalet INF.

INF-avtalet, eller Intermediate Nuclear Forces Treaty, förbjöd landbaserade medeldistansrobotar med en räckvidd på mellan 500 och 5000 kilometer.

I praktiken innebar avtalet att både USA och Sovjet nedmonterade sina landbaserade kryssningsmissiler som kunde förses med kärnvapenstridsspets fram till 1991.

Avtalet sågs av många som slutet, eller åtminstone början på slutet, på kalla kriget då det slöts mellan USA och Sovjetunionen år 1987.

USA:s president Donald Trump meddelade i februari att USA skulle dra sig ur INF, på grund av ryska avtalsbrott.

USA gav då Ryssland sex månader att skrota missilerna som sågs som ett avtalsbrott.

Tidsfristen gick ut på fredag och båda länderna har meddelat att avtalet nu är skrotat.

Rysk missil ett klart brott

USA hade redan en tid anklagat Ryssland för att bryta mot avtalet då den hade stationerat en ny typ av kryssningsmissil, 9M729.

- USA:s beslut följer slutsatsen att Ryssland både bryter mot avtalet och saknar avsikt att sluta bryta mot det, sade en talesperson för det amerikanska utrikesministeriet.

Nato har varit enig i sin åsikt om att missiltypen är ett brott mot avtalet och har länge krävt att Ryssland nedmonterar de missiler som har gjorts stridsfärdiga.

- Ryssland bär ensam skulden för att INF-avtalet har kollapsat, skriver alliansen i ett uttalande.

- Rysslands avtalsbrott har fortsatt. Nato kommer att svara på det tydliga hot 9M729-missilen utgör med övervägda och ansvarstagande åtgärder. Vi är överens om ett balanserat och koordinerat paket försvarsåtgärder, fortsätter alliansens uttalande.

Ryssland anklagar USA

Enligt Ryssland är den kontroversiella nya missiltypen inte ett brott mot INF.

Enligt det ryska försvaret har 9M729 en räckvidd på 480 kilometer, alltså lägre än avtalets parametrar.

Enligt Ryssland har Nato ignorerat de tekniska redogörelser Ryssland har skickat.

Ryssland anklagar därför USA för att skrota avtalet för egna ändamål.

- Beslutet att dra sig ur avtalet kommer ändå att slå tillbaka mot Washington, sade vice utrikesminister Sergej Ryabkov till nyhetsbyrån Tass.

Ny kapprustning befaras

- Världen har förlorat en ovärderlig broms för kärnvapenkrig, sade FN:s generalsekreterare Antonio Guterres efter att avtalet formellt upphörde.

- Det här kommer att öka risken ballistiska missiler innebär. Jag vädjar till alla nationer att försöka hitta en ny väg till nedrustning.

USA har redan bekräftat att man genast börjar utveckla nya typer av missiler, som svar på de ryska missilerna, efter att avtalet inte längre gäller.

Även om det amerikanska försvaret menar att testskjutningar troligen sker inom några månader, kommer nya missiler knappast att stationeras på flera år.

Också Ryssland planerar flera nya missiler som skulle ha brutit mot det nu skrotade avtalet.

- Då avtalet har nått vägs ände kommer vi snabbt att se nya missiler utvecklas och stationeras. Ryssland är helt klart förberedd för den här utvecklingen, sade den ryska militäranalytikern Pavel Felgenhauer till AFP.

Också Kina har utvecklat avancerade medeldistansrobotar. Röster inom det amerikanska försvaret har förespråkat att USA utvecklar sin egna förmåga för att svara på hoten från både Kina och Ryssland.

Lång utveckling

Skrotandet av INF-avtalet skedde inte plötsligt, utan är kulmen på en längre utveckling med skrotade avtal och växande misstroende mellan USA och Ryssland.

Rysslands president Vladimir Putin sade redan år 2007 att INF inte längre tjänar ryska intressen.

Det uttalandet kom efter ett mångårigt gräl om ett annat avtal, avtalet mot anti-ballistiska missiler som förbjöd robotar som kunde användas mot ballistiska missiler.

George W. Bush drog USA ur avtalet år 2002 och började sedan stationera missilsköldar i Europa och andra allierade länder.

Rysslands missiler som anses bryta mot INF kan ha varit ett svar på det amerikanska draget.

Barack Obama hotade redan år 2014 att dra USA ur INF, då de första misstankarna mot Ryssland om avtalsbrott vaknade.

Han lät sig ändå övertalas att inte göra det av europeiska allierade, för att ge tid för diplomatiska lösningar.

Natoländerna ändrade sig ändå och stödde USA:s meddelande om utträde i februari, då de menade att det var klart att Ryssland inte tänkte fortsätta följa INF.