Nästan hälften av finländarna tycker att de kan svenska tillfredsställande

Finlands gymnasistförbund röt till i början av sommaren.

- Det här är ännu en våt trasa i ansiktet på gymnasieeleverna, sade förbundets vice ordförande Antti Kivi.

Kommentaren var en reaktion på den nya regeringens mål enligt vilket regeringen strävar efter att återinföra den obligatoriska svenskan i studentskrivningarna.

Regeringens initiativ väckte en ny debatt om fördelarna med obligatorisk skolsvenska.

Yle har bett Taloustutkimus utreda hur finländarna bedömer sina kunskaper i svenska och hur nyttigt språket är enligt dem. Hela resultatet av undersökningen finns här (på finska).

Av dem som svarade ansåg 45 procent att de har åtminstone tillfredsställande kunskaper i svenska. I den här siffran ingår de fem procent som har svenska som modersmål.

26 procent av dem som svarat säger att de praktiskt taget helt saknar kunskaper i svenska. Satu Pessilä som är ordförande för svensklärarnas förening tycker att det här är konstigt.

- Förvånansvärt många uppgav att de inte kan någon svenska eller att de inte kan kommunicera på svenska. De har inte varit tvungna att tala svenska, kanske det beror på det. Alla har ändå haft obligatorisk svenska i skolan.

Forskningschefen vid Taloustutkimus Juho Rahkonen säger att siffrorna i stort sett motsvarar finländarnas verkliga kunskaper i svenska.

- Jag anser att man kan lita på bedömningen som personerna själva har gjort. Det finns ingen orsak att överdriva eller nedvärdera sina språkkunskaper. Folk har en realistisk uppfattning av vad de kan.

Bra språkkunskaper går hand i hand med den upplevda nyttan

Finskhetsförbundets ordförande Ilmari Rostila som i över tio år har kämpat för att slopa den obligatoriska svenskan i skolundervisningen är förvånad över den upplevda nyttan av svenska språket. Nästan hälften anser att svenskan är mycket eller ganska nyttig.

- Det är överraskande att så många av dem som svarade uppgav att de behöver svenska åtminstone i viss mån. Samtidigt bor största delen av de finskspråkiga i regioner där det finns i genomsnitt fyra svenskspråkiga per tusen personer. Då hör man inte svenska talas, för att inte tala om att själv tala svenska.

Strax över hälften anser att svenskan för dem har varit nästan eller helt onödig.

Den upplevda eller förväntade nyttan av svenskkunskaper korrelerade kraftigt med hur bra de som svarade kan svenska.

Nästan alla med utmärkta kunskaper i svenska anser att svenskan är nyttig. Av dem med tillfredsställande kunskaper ansåg drygt hälften att svenska språket är nyttigt.

Av dem som inte kan svenska anser 23 procent att språket skulle kunna vara nyttigt om de kunde det.

- Om du kan ett språk, är du benägen att använda dig av språket till exempel genom att resa i Sverige eller titta på deckare, säger Juho Rahkonen.

Nylänningarna anser att svenskan är nyttig, i östra och norra Finland minst nyttig

I dragkampen om den obligatoriska svenskan har man frågat sig varför de som bor vid den ryska gränsen i östra eller norra Finland måste lära sig svenska, då ryskan skulle vara ett mer naturligt val.

I fjol fick Jämsä, Pieksämäki, Rovaniemi, Nyslott och Ylöjärvi lov att genomföra ett försök där de kunde byta ut den obligatoriska svenskundervisningen mot ett annat språk, till exempel ryska. Försöket rann ut i sanden i och med att intresset att byta var så lågt.

I Nyland anser 63 procent att svenskan är mycket eller ganska nyttig. I östra och norra Finland anser bara 37 procent att de har nytta av svenska eller tror att språket kan vara nyttigt.

I norra Finland sträcker sig svenskans inflytande inte lika långt in i landet som finskans inflytande på svenska sidan av gränsen.

Höginkomsttagarna och de högt utbildade anser oftare än andra att svenskan är nyttig.

- Experter, tjänstemän och övre tjänstemän anser att svenskan är nyttigare än vad pensionärer, arbetare och arbetslösa anser, säger Juho Rahkonen.

Experter och tjänstemän arbetar oftast på större orter.

Män och kvinnor och anhängare av olika partier har olika åsikter

Kvinnor anser i viss mån att svenskan är nyttigare än vad männen anser. Ilmari Rostila vid Finskhetsförbundet anser att skillnaden mellan könen beror på att kvinnor oftare arbetar inom branscher där man förutsätter kunskaper i svenska.

- Vård- och servicebranscherna, i synnerhet inom den offentliga sektorn, kräver vissa kunskaper i svenska. Skillnaderna beror på det här kravet.

39 procent har haft nytta av språket på jobbet

Åsikterna om svenskans nyttighet varierar beroende på vilken aktivitet man talar om.

En fjärdedel av dem som svarade på enkäten anser att svenskan är nyttig då man kommunicerar med släktingar eller vänner.

Den största upplevda nyttan är kopplad till resor. Nästan hälften anser att svenskan är nyttig då man reser. På jobbet var den här andelen något mindre, eller 39 procent.

Juho Rahkonen anser att det egna intresset och den egna aktiviteten har en betydelse för hur mycket man får ut av språket.

- Nyttan handlar också om hur personen använder sina kunskaper och möjligheter. Språkkunskaper är ett kulturellt kapital som man kan utnyttja inom olika livsområden. Man kan säga att språk är en extra krydda, inte en nödvändighet, säger Rahkonen.

Artikeln är baserad på Yle uutisets artikel som skrivits av Kai Jaskari.