Folk rekommenderade Aicha att byta efternamn - anonym rekrytering ska motverka diskriminering bland arbetssökande

I höst kommer Helsingfors stad att ta i bruk ett nytt rekryteringssystem. I samband med det kommer man också att i större grad börja använda sig av anonym rekrytering. Detta innebär att varken ditt namn, din ålder, din etniska bakgrund eller ditt modersmål avslöjas när du söker jobb.

Riitta Hellman vid Helsingfors stad berättar att man under ett års tid har förberett ett nytt rekryteringssystem vid Helsingfors stad, vilket ska tas i bruk i september. Efter det kan man på ett bredare plan börja införa anonym rekrytering. Efter flera pilotprojekt, bland annat inom ungdomsarbetsenheten, är man nu redo att börja pröva metoden i slutet av året.

- Idén är att sänka tröskeln för att komma på arbetsintervju. På detta sätt vill vi sträva efter en mera jämställd rekryteringsprocess, säger hon.

- Det viktigaste är att man kommer till intervjuskedet, efter det är det förstås upp till rekyteraren att fatta ett beslut om personens lämplighet för jobbet.

Det finns inga anonyma blanketter, säger Hellman, utan systemet ska automatiskt anonymisera ansökningar. Det handlar alltså om en anonym sammanfattning av ansökningar. Systemet tar automatiskt bort ålder, etnisk bakgrund, namn, adress och modersmål. Det vill säga all information som kan identifiera personen.

Hellman tror att det här kan stärka rekryterarens förmåga att göra beslut.

- Det kan bidra till att rekryteraren blir bättre på att fokusera på rätt saker som sökandens kunnande och inte på övriga attribut.

"Fick mig att vilja kämpa ännu mer"

Aicha, som arbetar som nätverkschef i Helsingfors, tycker att införandet av anonym rekrytering är en positiv sak. Hon tror att anonym rekrytering kan vara är en bra metod för att göra arbetsmarknaden mer inkluderande.

- Jag ser inte anonym rekrytering som lösningen till allt och det passar kanske inte för alla. Men det kan öka möjligheten att ens komma på intervju, säger hon.

När Aicha själv var arbetssökande upplevde hon att hennes utländska efternamn sågs som ett hinder.

Efter att ha utexaminerats från Handelshögskolan sökte hon hundratals jobb utan framgång.

- Jag tänkte att mig anställer nog någon genast, eftersom jag hade både arbetserfarenhet och var språkkunnig, säger Aicha.

Medan hennes kompisar gick på arbetsintervjuer, satt hon fast i jobbsökarträsket. Aicha, som är muslim, fick rådet från sin omgivning att ändra sitt efternamn.

- Folk föreslog att jag skulle ta min finländska mammas flicknamn.

Det här väckte en ännu starkare kämparanda hos henne.

- Det kändes frustrerande och gjorde mig väldigt ledsen, men det fick mig bara att vilja kämpa ännu mera. Det var det enda alternativet för mig, säger hon.

- Att byta mitt namn är något jag aldrig skulle göra, men jag känner flera som har gjort det. För många är det det enda alternativet.

Utrymme för mer diversitet på arbetsplatser

Ann-Jolin Grüne, jobbar som utvecklingschef för Luckan Integration. Där är man medveten om vilka utmaningar nyinflyttade möter på arbetsmarknaden.

- Det är en frustrerande situation för många. Vi kan inte sluta ögonen för det faktum att människor blir diskriminerade på grund av sitt namn eller sitt utseende, säger hon.

- Du ska inte behöva byta namn eller identitet för att passa in i arbetslivet. Det är inte du som ska ändras, utan samhället, säger Grüne.

Enligt Ann-Jolin Grüne ligger tyngdpunkten på att skapa ett positivt och inkluderande arbetsklimat och se diversitet som ett mervärde.

- Vi behöver öppna upp arbetslivet för olika kompetenser och skapa mer diversitet, säger hon.

Förra året prövade man själva på anonym rekrytering vid Luckan, något som Grüne såg som en lärorik process för henne själv som förman.

- Det är en undervisande process att vara tvungen att konfrontera sina egna förhandsinställningar.

- Man är kanske inte så villig att erkänna att man har fördomar, men det har vi alla, säger hon.