Robyn levererade ren magisk extas på Flow

Det är nästintill omöjligt att med ord beskriva svenska Robyns magiska spelning på Flow under lördagsnatten. Men låt mig försöka.

Det är ofta riskfyllt att recensera ens stora idols konserter. Om konserten inte når upp till förväntningarna kan ens egna upplevelse bli ännu sämre än en mindre engagerad åskådares. Om konserten däremot är bra kanske man hyllar den för mycket.

Ändå har jag tagit mig an att skriva om Robyns framträdande på Flow-festivalen.

I nästan pinsamt god tid innan spelningen är jag redan på plats för att försöka hitta den perfekta platsen att stå på tillsammans med många andra förväntansfulla fans.

Robyn, som är känd för elektropop som brukar beskrivas som den ideala musiken att gråtdansa till, är en av den slutsålda festivallördagens huvudakter.

Scenen är en suddig dröm

I fjol släppte hon sin senaste skiva Honey och sedan dess har hon varit ute på en intensiv turné i Europa och USA.

Innan fjolårets hyllade skivsläpp hade det gått åtta år sedan Robyn senast hade släppt egen musik och hon har inte uppträtt i Finland sedan 2014.

När klockan äntligen blir midnatt släcks ljusen i det massiva tältet som är fylld till bredden. Publiken börjar jubla och bandet tar plats på den drömlika scenen som är draperad i ljusa tyger och tyll.

Snart fyller Robyns röst tältet då hon börjar sjunga “If you got something to say, I need to hear it” ur låten Send To Robyn Immediately.

När hon äntrar scenen iklädd en ljusblå spetsklänning gör hon det till öronbedövande jubel och rungande applåder.

Euforisk energi som aldrig tar slut

Det är en mjukare, mer sensuell Robyn som står på scenen nu än när jag såg henne för fem år sedan. Musiken från det senaste albumet för tankarna mer till Ibiza och 70-talets disco, än till 2010-talets elektropop.

Till en början rör sig Robyn knappt alls utan står högst upp på en trappsats och betraktar publiken. Men med bara sin blotta närvaro lyckas hon genast fånga in alla.

Sedan går det från 0 till 100 och Robyn verkar ha energireserver som aldrig tar slut. Och energin håller i sig genom hitlåtarna Indestructible, Ever Again och Be Mine som publiken sjunger sig hes till.

Allt sägs genom musiken

Under kvällen säger hon knappt mer än “hur mår ni Helsingfors?”, men något ytterligare publikfrieri behövs inte. För hon förmedlar allt genom sin musik och dans och förvandlar tältet till ett enda stort euforiskt dansgolv.

Medan Robyn byter om - till en svart spetskostym och matchande rosett i håret - tar hennes dansare över scenen.

Senare har han och Robyn en fenomenal kemi då de dansar, kryper och snurrar med till Love Is Free och Don’t Fucking Tell Me What To Do.

"Känns som taket ska lyfta"

Kvällens absoluta höjdpunkt sker under Dancing on my Own - den kultförklarade poplåten som mer eller mindre gjort Robyn till den legend hon är idag.

Robyn släpper taget om micken samtidigt som musiken slås av. Strålkastaren riktas nu mot publiken som får ta över och sjunga första refrängen a capella.

Det är en otroligt mäktig stund då publiken sjunger vartenda ord felfritt och det känns som att taket ska lyfta.

Efteråt är det en märkbart rörd Robyn som får stå och ta emot publikens kärlek. Hon kramar sig själv som ett ömhetstecken till publiken som applåderar i gensvar.

Vill inte att festen ska ta slut

Hela konserten är sist och slutligen en enda stor dansfest där Robyn skapar musikmagi. Festen intensifieras ytterligare mot slutet när Robyn bränner av låtarna Missing U som var första singeln från senaste albumet och hitlåten Call Your Girlfriend.

Trots att publiken desperat törstar efter mer och inte vill att Robynfesten ska ta slut får de finna sig i att det inte blir några encores (en generell regel på festivaler). Dansen måste fortsätta ensamt på annat håll.

Själv står jag kvar i tältet genomsvettig och utan ord, med en konsert som precis som för fem år sedan lyckats överträffa mina förväntningar.

När jag till slut lyckats samla mig rör jag mig vidare i festivalnatten och kan precis som många andra jag möter inte sluta nynna till låtarna jag precis hört.