Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Växtodlingsrådgivarens önskan för att minska jordbrukets klimatpåverkan: ”Sätt din åker i skick"

Från 2019
Uppdaterad 11.08.2019 09:12.
Peter Fritzén står nerböjd mot en gyllengul kornåker och håller i ett strå med kornax.
Bildtext Peter Fritzén vid en kornåker.
Bild: Yle/Marie Söderman

Tidigare i veckan lyfte FN:s klimatpanel IPCC upp att det behövs stora åtgärder inom jordbruket för att minska markanvändningens inverkan på klimatförändringen.

Enligt Peter Fritzén, växtodlingsrådgivare vid Finska hushållningssällskapet i Åbo, görs det redan nu mycket i Finland för att förbättra läget.

Men han önskar mer satsningar på hur jordbrukaren tar hand om sin åker.

- Vi behöver få fler åkrar i skick. På det sättet får vi bättre och säkrare skördar.

Enligt Fritzén har vissa åkrar strukturproblem och dräneringsproblem. Det behövs nydikning eller återställande av den befintliga dikningen.

Vy över en gyllengul kornåker, i förgrunden ser man träd
Bild: Yle/Marie Söderman

En väldränerad åker med strukturen i skick binder mera vatten och i samband med torrperioder har det en viss fördel. Men att tillföra rätt näring till åkern är också viktigt.

- Genom att tillföra humus i form av växtrester och stallgödsel kan man öka bördigheten. Strukturkalkning förbättrar strukturen och får marken att binda både vatten och näring så att det inte läcker ut i vattendrag, säger Fritzén.

Förändring ger resultat

Som opartisk rådgivare vid hushållningssällskapet försöker han yrka på förändring och visa att åtgärder lönar sig.

- I det långa loppet är det den ekonomiska aspekten som styr. Jordbrukaren borde kunna se själv att satsningarna är motiverade och ger ett bättre resultat. Du får bättre och säkrare skördar.

Ser du konkreta resultat när jordbrukare gör förändringar?

- Absolut. Det finns skillnader mellan jordbrukare och det finns skillnader mellan åkrar hos samma jordbrukare. De åkrar som är i skick utnyttjar alla insatser och allt kommer tillbaka.

Fleråriga växter intresserar

Många åkrar står tomma under stora delar av året, men genom att odla fleråriga växter håller man marken täckt, vilket är bra för klimatet.

Här har man redan en längre tid sett en förändring, berättar Fritzén. Nya odlingsmetoder intresserar jordbrukarna.

- Intresset för fleråriga grödor som kummin och vallar har ökat hela tiden. Inte minst med tanke på den ekonomiska aspekten.

Men jordbrukare odlar väl gärna det som ger mycket avkastning och nya, osäkra metoder kanske inte alltid ger lika mycket tillbaka?

- Det behöver inte vara en konflikt. Höstsådda grödor som täcker marken nästan hela året har visat sig vara bra. Om övervintringen lyckas ger den bättre avkastning än vårsådda grödor och innebär en mindre risk, säger Fritzén.

En åker med vita blommor som blir kummin.
Bildtext Kumminodling.
Bild: Marica Hildén / Yle

I hållbart jordbruk ingår också att man minskar bearbetningen av jorden. Varje bearbetning förbrukar kol och bidrar till koldioxidutsläpp.

- Vi har som rättesnöre att behovsanpassa och minimera bearbetningen och inte schablonmässigt plöja och harva, säger Fritzén.

Det finns också en ekonomisk aspekt med att minimera bearbetning av åkrarna.

- All bearbetning av åkern kostar, i form av bränsleförbrukning. Man kan spara marken men också bränsle. Med lättbearbetning minskar man på nedbrytningen av växtrester som bidrar till koldioxidutsläpp.

Gödsel är den knepiga frågan

Enligt Naturresursinstitutet Luke borde också mängden gödsel som sprids på åkrarna minska, även om jordbruket i dag endast använder en bråkdel av de gödselmängder som man spred ut på 1980- och 1990-talet.

- Det här är inte entydigt. Jag tror Lukes rapport baserar sig på fosforgödsling. Visserligen finns det åkrar som har höga fosforvärden, men vi markkarterar vart femte år och en åker som har höga värden får vi inte gödsla med fosfor.

Peter Fritzén står i soligt väder vid en åkerkant med gyllengul korn.
Bildtext Växtodlingsrådgivare Peter Fritzén.
Bild: Yle/Marie Söderman

Enligt Fritzén gödslar inte jordbrukare i onödan eftersom gödsel är dyrt.

- Pengar är rättesnöret i företagsverksamhet och det styr också mängden gödselinsatser. Det är inget självändamål, utan gödslingen anpassas enligt behov.

Finns det ställen där det gödslas för mycket?

– Säkert finns det schablonmässig gödsling men inte som en allmän regel. De som är insatta och följer upp sin ekonomi gödslar knappast för mycket. I vissa fall där vi har högre skördepotential blir det för lite gödsel.

Strukturkalkning i Backgränd i karis
Bildtext Strukturkalkning på gång på en åker i Västnyland.

Kritiken träffar inte alltid rätt

Enligt Fritzén är kritiken som jordbruket ibland måste utstå i klimatdiskussioner inte alla gånger befogad.

- Man försöker lätt hitta en syndabock för allmänna problem som näringsläckage. Oberoende av vad vi gör på åkrar och mark rinner en del näring alltid ut. En bov i dramat är klimatförändringar med stora nederbördsmängder under fel tid på året.

Enligt Fritzén gäller delar av FN:s färska klimatrapport inte heller Finland.

- Vi röjer ju inte ny åkermark, eller i så fall mycket marginellt. I Sydamerika skövlas skog för att röja åker till odling. Där är en skillnad.

Diskussion om artikeln