Ingåodlaren Nina Långstedt sätter jordhälsan i centrum: "Ekoodling är bra men det räcker inte, vi måste göra mera"
Det går att odla klimatsmart. Nina Långstedt på Krämars gård i Ingå tycker att man måste gå längre än ekologisk odling för att gynna klimatet. Ett sätt är regenerativ odling.
På Krämars gård kretsar allt kring att jorden ska må bra och ju bättre jorden mår desto mer koldioxid binder den.
Långstedt tar ett ordentligt spadtag och lyfter upp lite jord för att visa.
- Att jorden är full med rötter och olika sorters växter skapar mångfald och humus, förklarar hon.
Just nu väntar ekoodlaren Långstedt på att få börja skörda. Hon är nöjd när hon går bland sina spannmålsfält. Skörden ser ut att bli riktigt bra.
Jordbruket kan hjälpa till med att rädda klimatet
Enligt FN:s klimatpanel tär de nuvarande jordbruksmetoderna för mycket på klimatet. Det konventionella jordbruket har utarmat marken med konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel.
Men jordbruket behöver inte vara en av bovarna i klimatuppvärmningen. Enligt Nina Långstedt kan jordbrukarna göra mycket positivt för klimatet.
På Krämars är det regenerativ odling som gäller. Det går ut på att man följer naturen, försöker återskapa naturliga system och få till stånd en lyckad fotosyntes.
Det i sin tur leder till en bättre jordhälsa och en humusrikare jord.
- Om man utgår från en lyckad fotosyntes så kan man höja humushalten i jorden och då binder den mer koldioxid. Det är en sådan här vinn-vinn-situation, säger Långstedt.
Det hela handlar om att höja humushalten i jorden
Gårdens 90 hektar brukas enligt en fem-årig växtföljd. Två femtedelar av arealen är alltid i gröngödslingsvall, två femtedelar i spannmål och en femtedel i baljväxter, ärter.
- Det handlar också om att hålla jorden grön året om för att hålla humusen i jorden och bilda humus. En viktig del i det hela är att plöja så lite som möjligt på hösten och inte lämna jorden bar flera månader om året, förklarar Nina Långstedt.
Och för att inte jorden ska bli bar efter skörd döljer sig en hemlighet under spannmålen.
-Under spannmålen har vi en insådd med 17 olika växter. Och nu efter att vi har skördat kommer den att få mer ljus och växa till sig, berättar Långstedt.
Åkern får antingen vara orörd till vårplöjningen eller så kan man ännu i höst så en höstgröda, som höstrybs eller råg.
Bättre jord ger bättre skörd
Skörden påverkas bara positivt av det regenerativa odlingssättet, enligt Nina Långstedt.
- Det ska det ju göra när du har byggt upp en naturlig, rik och livskraftig jord. Det är klart att du höjer skörden och att du har friska växter.
Nina Långstedt har odlat ekologiskt i tio år och hon utvecklar sitt odlande hela tiden.
- Det otroliga med det här systemet är att du kan få resultat på tre-fyra år. Genom att mäta humushalten i jorden kan man se skillnaden. Det är väldigt hoppfullt för klimatet.
Som bäst testar Nina Långstedt ett nytt, franskt mycelpreparat för att försöka återinföra de naturliga svamparna i jorden, som utrotats med de konventionella jordbruksmetoderna.
”Jag är stolt över de här åkrarna”
Nina Långstedt är övertygat om att det är i den här riktningen, mot de mer naturliga sätten att odla, som jordbruket är på väg.
- Det händer väldigt mycket just nu. Jag skulle nästan vilja säga att vi lever i början av en jordbruksrevolution. Fler och fler börjar inse att vi med det konventionella jordbruket utarmat våra jordar i stället för att göra dem rikare.
Här på Krämars gård handlar allt om att följa naturen, låta de naturliga processerna som fotosyntesen sköta arbetet och berika jorden.
- Vi behöver exempel som visar att det här odlingssättet fungerar. Jag är stolt över de här åkrarna.
