Tallinnbor ser positivt på tunnelprojektet: "Man skulle kunna bo i Estland och pendla till jobbet på andra sidan viken"
Tunneln mellan Helsingfors och Tallinn skulle vara en stor satsning för både Finland och Estland. Det finns ännu många frågetecken, men projektet verkar ta försiktiga steg mot att bli verklighet. Hur förhåller sig våra grannar i syd till en tunnel under Finska viken? Vi åkte över och tog reda på.
I Finland väcker tanken om tunneln många positiva reaktioner, inte minst efter att det blivit klart att tågbanan genom Baltikum, Rail Baltic, blir verklighet inom en snar framtid.
Att ta tåget till semesterresan i Europa är en lockande tanke. Men tunneln skulle också öppna för ett friare flöde av arbetskraft och gods över (eller i detta fall under) finska viken.
Men är vi ensamma med vår entusiasm att bygga världens längsta tunnel för tågtrafik? Vi åkte över till Tallinn för att se hur esterna ser på att en dag kunna ta tåget till Helsingfors.
Alla vi talade med var medvetna om att en tunnel planeras och var positivt inställda till idén.
Smidigare arbetsresor nämndes som en viktig orsak, men många tyckte också om tanken att man lättare skulle kunna ta sig över viken bara för nöjes skull.
Helen, som vi mötte i stadsdelen Telliskivi, skulle själv kunna tänka sig att flyga på semesterresor från Helsingfors om städerna skulle föras samman med räls.
Peep, en taxichaufför som vi träffar utanför terminalen, säger att det självklart skulle vara kul att i ett huj kunna ta sig över till Helsingfors.
- Men biljetten skulle inte få kosta galet mycket. Tåg är ju bekvämt och bra, men på färjan har man bättre utsikt. Det skulle man gå miste om i tunneln, så det är inte en helt enkel fråga.
Han berättar också att han själv, som många ester, inte är lika hugad som finländare på att åka tåg. Minnena från de svettiga och obekväma Sovjettida tågen sitter hårt, trots att tågen idag är väldigt smidiga och bekväma i Estland.
Varken i Finland eller Estland säger man att tunneln inte skulle behövas, men nu är frågan hur man ska förverkliga projektet.
minister Jaak Aab
Kalli är ute i lekparken med sin son och ser också fram emot att en dag få resa med tåg till Helsingfors. Hon nämner esterna som arbetar i Finland, de så kallade Kalevipojkarna (Kalevipojad), och att de då skulle kunna bo i Estland och pendla till jobbet.
Idag arbetar många ester i Finland. Många av dem har möjlighet att åka hem endast under helgerna.
Riskbedömningarna tar tid
Jaak Aab är minister med ansvar för regional utveckling och arbetar bland annat med tunnelprojektet. Han säger till Yle Huvudstadsregionen att samarbetet fungerar bra med Finland, men att Peter Vesterbackas syn på tunneln är lite väl optimistiskt.
Han säger sig kunna garantera att inga tåg kommer att rulla ännu 2024, inte för att det saknas ambition från statligt håll, men för att processerna och riskbedömningarna tar tid.
Aab har i tiderna också själv varit i Finland för att arbeta och vet väl hur det är att pendla över viken. Han konstaterar med ett skratt att det är väldigt tröttsamt att åka båt.
-När man åker på semester är det inga problem, men att arbeta på ena sidan av viken när man bor på den andra, det blir man le på. Självklart skulle det vara skönt att sätta sig på tåget och vara på andra sidan viken på en halvtimme!