Byskolor hotade i Lovisa: "Vi borde ha satsat mera på marknadsföringen av skolorna"
Lovisa har profilerat sig som byarnas stad och man satsar på en levande landsbygd. Barnfamiljerna verkar ändå inte ha hittat till orten och skolnätet måste ses över i höst.
År 2016 beslutade Lovisa att bevara byskolorna för tio år framåt och det talades om att marknadsföra dem för att locka barnfamiljer till staden.
Det verkar inte ha lyckats särskilt bra.
- Jag tycker att vi direkt borde ha satsat avsevärt mycket mera på att få skolornas marknadsföring starkare, säger stadsstyrelsens ordförande Mia Heijnsbroek-Wirén.
- När vi samtidigt tampades med väldigt stora problem både i högstadiet och i Forsby och gjorde beslut om stora investeringar så tror jag att tjänstemännens och politikernas insatser har gått mycket till nyinvesteringarna. Det har krävt mycket arbete av bildningssektorn, säger Heijnsbroek-Wirén.
Det är överlag inte lika många som vill bo på landet längre. Dessutom behövs det flera familjer än tidigare för att fylla upp en byskola.
- Dagens familjer har inte många barn, konstaterar Heijnsbroek-Wirén.
Vi vill fortfarande satsa på byskolor
Mia Heijnsbroek-Wirén
Det syns både i statistiken och i skolornas vardag. Enligt prognosen kommer antalet lågstadieelever i Lovisa att minska från 919 till 796 under de följande fem åren.
Det här betyder att staden i höst måste se över antalet byskolor i samband med att man går igenom budgeten.
- Besluten måste göras under hösten. I jämförelse med befolkningsmängden kostar servicen för mycket, säger Heijnsbroek-Wirén.
Tre skolor på tapeten
De små skolorna ligger i farozonen. Heijnsbroek-Wirén nämner Teutjärviskolan som är allra minst.
- Sen är Pernå kyrkoby och Haddom skola relativt små. Sen har vi ju Isnäs, men jag tror att vi måste diskutera och fundera också på avstånd från möjlig annan skola.
Isnäs skola kommer att få endast två nya förstaklassare i år. Skolan verkar ändå inte vara värst ute när det gäller eventuella nedskärningar eftersom skolvägen då kunde bli väldigt lång för vissa av eleverna.
- Vi vill fortfarande satsa på byskolor, säger Heijnsbroek-Wirén.
Kyrkoby skolas rektor inte orolig
Lotta Juslin, nybliven rektor för Kyrkoby skola, verkar inte särskilt orolig över byskolornas framtid.
- Jag vet att barnen får bra undervisning var de än är. Men jag vet att föräldrarna blir oroliga, säger Juslin.
Hon påpekar att staden ju lovat att byskolorna ska få vara kvar i ett antal år.
- Vi gör vårt bästa och ger en god undervisning, säger Juslin.
Tills vidare tror hon inte att det nybyggda skolcentret i Forsby påverkar Kyrkoby skolas framtid.
Juslin är rektor både för Kyrkoby skola och för Generalshagens skola i centrum av Lovisa. På onsdagen kommer Generalshagens skola att välkomna 35 nya förstaklassare medan endast fem elever inleder sin skolgång i Pernå Kyrkoby.
Strider inte mot strategin
Att eventuellt behöva dra in byskolor strider inte mot stadens strategi om att satsa på landsbygden, enligt Heijnsbroek-Wirén.
- Om det blir så att det minskar med några skolor så har vi ändå ett väldigt täckande skolnät. I något skede kommer det till en punkt då man måste se på det pedagogiska och på verksamhetsmöjligheterna, säger Heijnsbroek-Wirén.
Hon uppmärksammar det nya skolcentret i Forsby som ska tas i bruk i höst.
- Vi har en väldigt fin nyinvestering i Forsby och om det är 10-12 kilometer till en sådan skola så är det inte ekonomiskt lönsamt att hålla kvar en sårbar fastighet med en liten personal och alldeles för små grupper för att det pedagogiskt skulle vara hållbart, säger Heijnsbroek-Wirén.
Inga rekryteringsproblem i Kyrkoby i år
Enligt Heijnsbroek-Wirén kan det vara svårare att få bra rekryteringar om en skola är för liten.
I Kyrkoby skola har man inte haft problem med att rekrytera personal i år. Man hittade en behörig lärare till tjänsten som var ledig.
- Vi har två behöriga lärare och en behörig skolgångshandledare. Dessutom är våra timlärare behöriga. Men visst, vi vet att det är svårare att rekrytera lärare till mindre skolor. Men det kan vara svårt överlag att rekrytera lärare på finlandssvenskt håll säger Juslin.
Hon tycker att staden satsar på undervisningen i byskolorna.
- Vi har väldigt goda resurser. Timresursen är god och vi får handledarresurs både i mindre skolor och i de större skolorna.
Det händer ofta att föräldrar som funderar på att flytta till orten ringer och vill höra mer om skolan. Då brukar Juslin bjuda in dem på besök.
Hon presenterar inte bara den egna skolan utan brukar berätta om de andra skolorna också.
- Vi representerar hela Lovisa, säger Juslin.
Olika sätt att hålla kostnaderna nere
Att dela skolhus med en finskspråkig skola är ett sätt att hålla nere kostnaderna. Till exempel i Isnäs ligger den svenskpråkiga och den finskspråkiga skolan på samma gårdsplan och har ett tätt samarbete.
Mia Heijnsbroek-Wirén tycker att det har fungerat bra att ha båda skolorna under en förvaltning.
- De har ett fint samarbete. Med tanke på avstånden är det viktigt att de skolorna skulle kunna fortsätta, säger hon.
Heijnsbroek-Wirén anser också att man i de större skolorna måste se över gruppstorlekarna. Det är ett sätt att effektivera verksamheten.
- Vi har relativt små gruppstorlekar i våra större skolor och det är en lyxvara i en situation där man måste balansera ekonomin, säger Heijnsbroek-Wirén.
Rektor Lotta Juslin anser inte att grupperna i Generalshagens skola är så små.
- Säkert finns det saker vi ännu kan se över och fundera på om det finns möjligheter att på annat sätt sätta ihop grupperna, säger hon.
Tidningen Östnyland var först med nyheten om att byskolorna i Lovisa är uppe till diskussion igen.
' /%3E%3C/svg%3E)
