Frustration i skarvarbetsgruppen - "Vi får inte gehör för våra åsikter"
Den nationella skarvarbetsgruppen har lite mer än två månader på sig att komma överens om en strategi och en handlingsplan för skarvbeståndet i vårt land. Låsta positioner och klar tudelning verkar prägla arbetsgruppen.
Den nationella skarvarbetsgruppen höll pressinformation i Fiskets hus i Vasa på onsdagseftermiddagen. Något konkret nytt att komma med hade arbetsgruppen egentligen inte, men för de närvarande blev det tydligt hur långt ifrån konsensus och någon enig linje gruppen är.
Idag kan skarvbeståndet regleras endast via undantagslovsförfarande. Ett av gruppens mål är att utarbeta ett enklare och smidigare system.
- Det målet kommer vi inte att nå, konstaterar den nationella skarvarbetsgruppens ordförande Satu Pääkkönen från Nylands närings-, trafik- och miljöcentral.
Svårt att enas
- Vi står väldigt långt ifrån varandra i kärnfrågan, alltså hur många skarvar ska vi ha i det här landet, säger Mila Segervall, stadsdirektör i Kristinestad och medlem i arbetsgruppen.
- Vi är en minoritet i arbetsgruppen, jag, Stefan Thölix från SLC och några till som vill begränsa skarvens omfattning och de andra (tjänstemän och naturskyddsorganisationer, reds. anm) som tycker att vi bara ska lära oss att leva med skarven, säger Segervall.
Får ni gehör för era åsikter?
- Där måste jag nog säga nej, det får vi inte. Man lyssnar, men därvid blir det, säger Stefan Thölix
Både Segervall och Stefan Thölix är missnöjda med hur diskussionerna går.
- Vi pratar i cirklar, diskussionen når aldrig riktigt fram eller så avslutas den i förtid på grund av tidsbrist, säger Segervall.
- Det här gör att sekreteraren ju får svårt att sammanfatta diskussionen och därför blir det väldigt intetsägande text i protokollet, säger Thölix.
"Undantagsloven fungerar"
En som kan sägas representera det andra lägret är Tapani Veistola, specialsakkunnig vid Finlands naturskyddsförbund.
Att myndigheterna och naturskyddsorganisationerna inte skulle ta lokalbefolkningens åsikter i beaktande köper han inte.
- Vi har medlemmar över hela landet, också i Vasa, säger Veistola.
Han tycker att hela skarvproblematiken känns lite överdriven just nu.
- Det är kanske en lite för teoretisk diskussion. Skarvpopulationen har ju börjat minska, den minskade med fyra procent från i fjol.
Tycker du att skarven är ett problem, ens på lokal nivå?
- Den kan visst vara ett problem på lokal nivå, och då kan man ansöka om undantagslov. De flesta ansökningarna har dessutom godkänts, säger Veistola, som dock tillstår att de flesta godkända ansökningar nog ändrats före godkännandet.
Flytta skarven till jaktlagen?
En som trots allt var nöjd med mötet var Jenny Fredrikson, jurist vid Centralförbundet för fiskerihushållning.
- Det är många saker som sopats under mattan tidigare men nu kom vi äntligen till de svåra frågorna som vi är oeniga om. Nu ser vi var alla står, säger Fredrikson.
Hon hoppas nu på att arbetsgruppen ska våga ta till mer konkreta åtgärder och äntligen lösa den här problematiken.
- Man kunde fundera på om skarven - eftersom den inte är utrotningshotad - hör hemma i naturskyddslagen. Borde den finnas i jaktlagen i stället, säger Fredrikson.
- Det är förstås en stor ändring som inte går snabbt, men det vore värt att reda ut den saken, säger Jenny Fredrikson.