Pengar och markägo avgör när staden planerar cykelvägar - Raseborg vill ändå satsa på en cykelvänligare stad
Cyklister och fotgängare är i fokus när trafiken planeras i Raseborg. Det säger tekniska nämndens ordförande Werner Orre (SFP). Det finns ändå en hel del aspekter utom stadens kontroll som inverkar på hur cykelvägnätet utvecklas.
- Staden satsar kontinuerligt på nya cykelvägar. Det tror jag att de flesta märkt i gatubilden. Att röra sig miljömedvetet och få motion ligger i tiden och gagnar alla, säger Orre.
Han nämner Flemingsgatan kring skolkvarterat i Ekenäs som ett exempel där man i samband med att man bygger en rondell även fokuserat på att göra trafiken tryggare för cyklister.
Resecentret i Karis är ett annat projekt där staden passat på att bygga ut cykelvägarna.
"NTM-centralen inte positiv till cykelväg till Tenala"
När Yle Västnyland i samband med redaktör Malin Valtonens cykelutmaning efterlyste förslag på vägar där cykellederna borde förbättras var det många som lyfte fram sträckan mellan Ekenäs och Tenala på stamväg 52.
Motiveringen löd bland annat att vägen är livsfarlig för cyklister och mopedister, speciellt efter att lastbilstrafiken ökade till och från Hangö.
Orre håller med om att vägen borde göras bättre för cyklister, men säger att det hänger på Nylands närings-, trafik- och miljöcentral.
- Det är ett jätteviktigt avsnitt och det skulle definitivt vara önskvärt med en cykelled längs den vägen. Tyvärr äger inte staden markområdena i sin helhet, förklarar han.
Orre berättar att tekniska nämnden önskat att vägkanten breddas då vägen asfalteras nästa gång.
- Enligt gällande normer skulle vägrenen bli minst en meter bred och asfalterad. Då kan man åtminstone cykla lite tryggare.
Det bästa skulle ändå vara en skild cykelled, menar han.
- Men de signaler vi hittills fått från NTM-centralen har inte varit positiva.
Orre säger att man från NTM-centralen låtit förstå att det inte finns pengar och att det inte rör sig tillräckligt med människor längs med den här biten.
"Skulle kosta flera miljoner"
Herkko Jokelainen, trafiksystemssakkunnig vid NTM-centralen, förklarar att det mycket riktigt handlar om pengar.
- Det finns inga planer på en cykelväg längs med det vägavsnittet. Det är endast frågan om en kring tio kilometer lång sträcka som skulle kosta många miljoner att förverkliga, säger han.
Han fortsätter med att berätta att Nylands NTM-central under de senaste åren endast haft medel att förverkliga en till två korta cykelleder på hela sitt verksamhetsområde.
Jokelainen är inte heller säker på att en utvidgning av vägrenen är ett alternativ.
- Att bredda vägrenen kan fungera i en del fall, men det kräver planering och åtgärder i vägkonstruktionen så det är inte så enkelt som det kanske låter, förklarar han.
- I planeringen av cykelvägar tar man vanligen i beaktande ledens användarpotential och områdets befolkning och närbelägna skolor. Under strama tider har cykelvägar bekostats gemensamt av NTM-centralen och kommunen.
Cykelväg mellan Karis och Ekenäs möjlig
Ett annat populärt förslag var sträckan mellan Ekenäs och Karis, eller åtminstone mellan Ekenäsvägen och Horsbäck. Där ser det också betydligt ljusare ut.
- Där har vi kommit väldigt långt. Det är tänkt att sträckan mellan Horsbäck och avtaget till gamla Ekenäsvägen ska förses med mitträcken. I samband med det kommer det lägre vägnätet att byggas ut och då har vi inritat cykelleder längs hela det här området, berättar Orre.
Tidtabellen vågar han inte sia om.
- Det beror helt och hållet på hur NTM-centralen väljer att prioritera. Från stadens sida har vi varit klara i flera år.
Staden äger inte all mark på Baggövägen
En tryggare väg för cyklister som tar sig till och från Skåldö längs med Baggövägen fanns också på önskelistan. Den sträckan är ändå problematisk på grund av att staden inte äger all mark.
- Hittills har staden endast kommit fram till Gammelboda. Jag vet att det finns skisser, men här kommer statens finansiering in och även markägoförhållanden, förklarar Orre.
Sammanfattningsvis så beror utvecklingen av cykellederna på NTM-centralens planer, finansiering och markägoförhållanden.
- Från stadens sida finns definitivt viljan att utveckla cykelleder och leder för fotgängare, försäkrar Orre.