Pensionären som rensar skärgårdens obebodda öar på trålar och trädgårdsstolar

Två plastpåsar, en deodorantburk, en glödlampa, en gammal ölburk och ett kvastskaft. Så lyder dagens skräpfångst.

Facebook: Folke Österman

Pensionären Folke Österman rensar skärgårdens obebodda öar på plast. Det är hans sätt att motverka det omfattande plastproblemet våra hav står inför.

Vi har gett oss ut på sjön för att tillsammans plocka skräp på den obebodda holmen Hattskär.

Ju längre ut man åker, desto värre blir det

Folke Österman

Med oss har vi en stor blå påse för skräpet. Det är sällan man kommer tomhänt tillbaka.

Hattskär består till en stor del av släta klippor och stenig strand. I mitten finns ett stort område med skog och annan vegetation.

Vi går runt hela ön på ungefär en timme. Det skräp vi hittar är främst plast i olika former som ligger och gömmer sig under vass och småsten.

- Vi hittade inte så mycket, vilket såklart är bra. Ur samlarens synpunkt är det en mager fångst, konstaterar Österman efter strandstädningen.

Skräplockning för en skräpfri natur

Det började i en liten skala i fjol. Men nu är Österman uppe i närmare 50 besök på obebodda öar i Korpo skärgård.

- Jag åker närmast ut för att se på natur och fotografera djurliv och fartyg. Plockandet har blivit en biprodukt av det hela.

Österman njuter av båtlivet, men allt för ofta kantas skärgårdsvyerna av skräp.

- Ju längre ut man åker, desto värre blir det, säger han.

Oron för djurlivet och önskan om en skräpfri natur sporrar Österman.

- Jag är ingen biolog, men det säger ju sig självt att det inte kan vara sunt för någon att det ligger och skräpar i naturen.

Inte bara “vanlig” plast

Sedan maj i år har Österman samlat in mera än 22 stora sopsäckar med skräp.

Men det handlar inte endast om “vanligt” skräp som guppar i vattnet och sköljer upp på skärgårdsöarnas stränder.

I skräpfångsten finns även trädgårdsstolar, rep, fiskenät, kanistrar, delar av trålar och bojar.

- Man hittar allt mellan himmel och jord på stränderna. Någonting som jag inte hade förväntat mig hitta var en avbruten golfklubba, säger Österman.

Enligt Österman är det svårt att säga varifrån allting härstammar, men när man ser på etiketter så är det ofta på annat språk än finska och svenska.

- Det är svårt att säga vem som har slängt skräpet i vattnet, men kanske det har spolat överbord från handelssjöfart eller så har passagerarfartygen kastat dem i havet.

Plasten duger inte till återvinning

På Östermans uppfart ligger en stor hög med skräp som har vuxit till sig sedan mitten av maj.

Högen är närmare två meter hög och innehåller plastavfall av alla de slag. Bland annat finns det en livboj, flera kanistrar och några trädgårdsstolar. Och en massa plastpåsar och plastflaskor.

- Det fattas bara ett bord så har man hela trädgårdsmöblemanget ihop, skrattar Österman.

Plasten kommer inom en snar framtid att plockas upp och föras till förbränning.

Österman har avtal med Sydvästra Finlands Avfallsservice som hämtar avgiftsfritt allt det han samlar ihop.

- Det är ingen ren plast som kan återvinnas, därför går den till förbränning, säger Österman.