Brittiskt forskningsinstitut om EU: Medlemskapet har varit en god affär för Finland - brexit dyr för alla

Det är nästan bara fördelar då brittiska forskningsinstitutet Oxford Economics listar vilka effekter EU-medlemskapet har haft på den finländska ekonomin. Beställare är Akavas forskningsavdelning och måltavlan är EU-kritikerna.

Oxford Economics är ett forskningsinstitut som är nära sammankopplat med Oxfords universitets ekonomifakultet. Forskningsinstiutet brukar anlitas av bland annat regeringar och stora organisationer. Nu är det alltså akademikercentralen Akava som är beställare.

I rapportens inledning konstateras att det i den offentliga diskussionen används färgrann retorik, men att det finns relativt lite objektiv forskning att tillgå om vilka effekter Finlands EU-medlemskap har haft på den finländska ekonomin.

- Det är därför som Akava har beställt en oberoende rapport som grundar sig på befintlig forskning, står det i Oxford Economics rapport.

Det som forskningsinstitutet har gjort är alltså en sammanställning av befintliga källor. Och udden är riktad mot EU-kritikerna.

- Det är klart att det finns en udd mot EU-kritiken, men du måste komma ihåg att det här är Oxford Economics rapport, konstaterar Akavas ordförande Sture Fjäder. Vi har finansierat undersökningen - men det som står i rapporten är inte Akavas linje. Det är Oxford Economics som nämner Sannfinländarna.

Billigt medlemskap

Finland är så kallad nettobetalare i EU. 2017 var Finlands andel av EU-budgeten 1,6 miljarder euro.

- Om man räknar ihop alla stöd som Finland fick det året från EU så kostade EU-medlemskapet Finland 93 miljoner euro eller 0,04 procent av BNP, konstaterar Oxford Economics.

Det här är en summa som är liten då årets finländska budgetförslag slutar på dryga 57 miljarder euro.

I en tidigare undersökning sattes priset som de finländska företagen betalar för EU-regleringen till en summa motsvarande 0,4 procent av BNP.

- Men det här kan inte ses som en prislapp för EU-medlemskapet eftersom Finland skulle ha varit tvunget att skapa ett eget regelverk även om landet hade hållit sig utanför EU, skriver det brittiska forskningsinstitutet.

Förbättrad produktivitet och höjd levnadsstandard

Finland anslöt sig 1998 till euroområdet. Oxford Economics kommer fram till att den monetära unionen EMU:s makroekonomiska effekt på Finland har varit i det närmaste neutral. Fram till 2007 har euron varit väldigt fördelaktig för Finland. Efter finanskrisen blir bilden en annan.

- Men sammantaget har EU-medlemskapet integrerat Finland i den globala ekonomin, förbättrat produktiviteten inom den privata sektorn och på så sätt höjt levnadsstandarden, skriver forskningsinstitutet.

Oxford Economics uppskattar att EU-medlemskapet har höjt de finländska hushållens medelinkomster med 1040–1450 euro. Forskningsinstitutet räknar med att den positiva trenden fortsätter och att prislappen för ett EU-utträde därför skulle bli ännu högre.

Brexit kan halvera handeln med EU

Rapporten höjer också ett varningens finger mot dem som drömmer om att följa Storbritanniens exempel. Oxford Economics har tittat på följderna av brexit för den internationella handeln. Här stöder sig Oxford Economics på beräkningar av bland andra det brittiska finansministeriet.

- I en färsk rapport skriver det brittiska finansministeriet att avtalslös brexit skulle leda till att EU-exporten till Storbritannien skulle minska med 35 procent och importen från EU med 39 procent, refererar Oxford Economics.

Det finns också konkurrerande rapporter som kommer fram till att i bästa fall skulle brexit betyda att exporten från EU skulle falla med 25 procent och i värsta fall med 44 procent. Vi talar hur som helst om betydande förändringar i handeln mellan Storbritannien och Europa.

Finland har vunnit på fri rörlighet

Oxford Economics tar också upp invandringen och gör bedömningen att Finland har vunnit på den fria rörligheten. Ökad invandring har inte påverkat sysselsättningssituationen för finländarna. Invandringen har däremot ökat utbudet på arbetskraft och det har lett till nya arbetstillfällen.

- Det ser ut som om en ökad invandring inte påverkar de inföddas inkomster eller sysselsättningsgrad, men invandringen påverkar den offentliga ekonomin positivt genom att den hjälper staten täcka ökande kostnader eller sänka skatter, skriver forskningsinstitutet.

EU-medlemskapet har varit en god affär för Finland, sammanfattar Oxford Economics. På grund av den europeiska inre marknaden har den finländska handeln vuxit och utländska investeringarna i Finland ökat. Oxford Economics uppskattar att handeln har vuxit med 9–28 procent och de utländska investeringarna med 28 procent. Allt det här på grund av vårt EU-medlemskap.

Akademikercentralen höjer profilen

Rapporten är en del av akademikercentralens Europasatsning, berättar Akavas ordförande Sture Fjäder. De nordiska akademikercentralerna går nu aktivt in för att påverka beslutsfattarna i Bryssel. De nordiska akademikerförbunden organiserar tillsammans en miljon medlemmar och det är nu den kraft som akademikercentralerna sätter in för att lobba i Bryssel.

- Vi har kommit så långt att vi har en gemensam politisk agenda och nu träffas vi i Köpenhamn om en månad för att godkänna en agenda på fyra fem frågor som vi sen ska driva gemensamt mot kommissionen och EU-parlamentarikerna, berättar Sture Fjäder. Det handlar om utbildning, den inre marknaden och konkurrenskraften. Vi höjer profilen helt enkelt.