40 kor på vift i skogen i Laukas - nu ska de avlivas

I Vehniätrakten i Laukas har en hjord på cirka 40 nötkreatur varit på fri fot i skogen sedan våren. På tisdagen ställdes läget på sin spets då djuren, som trängt sig in på gårdar och vägar, började utgöra en fara för folk i området. Just nu håller hjorden till i skogen nära bondgården.

Orsaken att ingen ingripit tidigare är att djuren inte ansågs vara i någon fara. Nu har myndigheterna bedömt situationen på nytt och kommit fram till att djuren är utsatta.

Boskapsägaren, som har valt att vara anonym i Yle Uutisets intervju, uppger att djurskyddsmyndigheterna kontaktats efter att den övervakande veterinären gjorde en överraskningsgranskning på gården.

Tre döda kor upptäcktes i samband med granskningen. Ägaren uppger att ett av djuren varit dött i en dryg vecka, men att hen inte klarat av att flytta på kadavret på egen hand.

Efter granskningen kom flera andra myndigheter till gården. Till slut tilldelades gården ett förbud av uppfödning av produktionsdjur och man beslöt att kor bör avlivas.

– Jag upplevde det vara väldigt orättvist att bli tvungen att göra mig av med allt boskap på kort tid, säger ägaren.

Enligt ägaren fanns det ursprungligen 100 djur på gården, varav hälften befann sig i lösdrift och hälften i en inhägnad utomhus.

Skötte gården ensam i ett år

Ägaren uppger att samarbetet med myndigheterna gått smidigt till, även om hen är missnöjd med slutresultatet. Hen hade hoppats på att få minska på mängden boskap och fortsätta föda upp boskap i lösdrift. Men hen satte i alla fall igång med att förverkliga myndigheternas beslut.

Vid slutet av maj stod lösdriften tom och hälften av djuren i inhägnaden var avlivade. De övriga djuren hade rymt till skogen.

Ägaren uppger att stängslet kring inhägnaden, som är 20 hektar stor, redan en längre tid varit i dåligt skick. Hen säger att både de stora djuren och älgar har sönder stängslet snabbare än vad hen hinner reparera det.

Enligt ägaren har hen skött hela gården ensam i närmare ett år och att hen inte mått bra av det. Att förlora boskapen var ett hårt slag.

– Med boskapen försvinner hälften av gårdens inkomster, säger hen.

Expert: "Det handlar om våra moraliska skyldigheter"

Just nu är gårdsfolket i färd med att fånga in hjorden. Medan det har bestämts att de ska avlivas försöker de i alla fall fånga djuren levande.

Enligt Laura Hänninen, expert på djurvälfärd och -beteende, klarar kor sig i princip bra i skogen.

– Kor kan livnära sig på nästan vad som helst för växtlighet. Dagens nötkreatur härstammar från uroxen som var ett skogsdjur. Men alltefter att hösten närmar sig kommer födan att ta slut, och ägaren har ett moraliskt ansvar att se till att djuren mår bra.

Hänninen uppger att djuren förvildas rätt snabbt om de får vara ute i det fria.

– Det samma gäller för hundar eller katter. Deras naturliga instinkter sätter in och de blir uppmärksamma och på sin vakt på ett helt annat sätt än domesticerade djur. Dessutom har kor som föds upp för köttproduktion ett helt annat förhållande till människor än mjölkkor.

Men trots detta kunde korna bli vana vid människor igen, uppger Hänninen.

– Det är snarast fråga om att fånga in dem. Lyckas man med det vänjer de nog sig vid människor igen.

Det är alltså inte därför de måste avlivas.

– Djuren i fråga är ändå köttproduktionsdjur, vilket innebär att de förr eller senare skulle gå samma öde till mötes. Det handlar mera om den moraliska skyldighet människor har mot djur, och kan inte ägaren garantera deras välfärd måste myndigheterna ingripa, säger Hänninen.

Ingen lätt uppgift att fånga in djuren

Saarijärvibon Pertti Hokkanen har specialiserat sig på att fånga förrymda husdjur. Han uppger att det i det här fallet är viktigt att se till att köttet inte går till spillo. Om inte djuret kan besiktigas av en behörig person räknas köttet som problemavfall och måste förbrännas.

– Om man en gång är tvungen att avliva dem måste köttet tas tillvara, inte gå till spillo. Jag gillar inte sådant, säger Hokkanen.

Enligt Hokkanen kan kostnaderna av att fånga in en så här stor hjord bli rätt höga.

Enligt både Hänninen och Hokkanen kan de förvildade djuren vara människoskygga.

Hokkanen uppger att de allra skyggaste individerna kommer att dra sig undan från människor som närmar sig, och det kan i värsta fall leda till att hela hjorden drabbas av panik.

Hokkanen säger att den viktigaste regeln att komma ihåg är att de djuren som först kommer emot är de minst skygga. Enligt honom är det viktigt att först avlägsna de mest förvildade och skygga individerna.

– Jag hoppas att operationen framskrider utan några misstag och utan att hysteri bryter ut, och att djurens kött inte måste brännas upp.

Artikeln baserar sig på Yle Uutisets text "Laukaan villiintyneiden nautojen omistaja kertoo ahdingostaan – jäi vuosi sitten hoitamaan tilaa yksin, tilanne kärjistyi keväällä: "Meni jalat alta"" skriven av Jonna Karjalainen och Saara Heiskanen.