Universitetsansökan förändras – studentbetygen blir viktigare i vår

Studentbetyget blir nu viktigare, över hälften ska antas till universiteten på basis av studentbetygen i vårens ansökan. De abiturienter vi talat med skulle hellre ha större fokus på inträdesprov.

Från och med våren 2020 reformeras antagningssystemet till universiteten och högskolorna. Det innebär att över hälften av studeranden ska antas på basis av studentbetyget.
Studentbetygen får nu allt större betydelse och vikten av inträdesprov minskar.

Abiturienterna Emma Dahl, Patrik Koskinen, Lina Lundell, Andrej Åminne, Victor Laitila och
Frida Koivisto skulle ändå gärna se att betydelsen av inträdesprovet skulle vara större. De känner nu mer press inför studentskrivningarna.

– Studentexamensprovet skriver man ju på en dag och råkar man ha en dålig dag så är det ju synd då det påverkar ens möjligheter att slippa in på en högskola, säger Emma Dahl.

–Om det går dåligt i studenten har man ju ännu en chans att visa vad man går för i inträdesprovet, säger Patrik Koskinen.

Olika poäng för olika ämnen

I ansökan ger olika ämnen olika mycket poäng. De ämnen som har fler kurser ger oftast mer poäng. Därför ger lång matematik nästan alltid betydligt mer poäng än de övriga ämnen.

Abiturienterna förstår att långa matematiken ger mer poäng, men tycker ändå att det är lite orättvist.

– Om skillnaden redan är så stor i mellan kort och lång matematik så får de som inte alls är bra på matematik väldigt lite poäng, säger Lina Lundell.

Abiturienterna tycker att man nog borde se över för vilka utbildningar man får så mycket poäng för matematiken när man söker in.

– Nog är det ju lite konstigt att lång matematik spelar så stor roll om man sen ska studera någonting som inte har någonting att göra med matematik, som till exempel språk, säger Andrej Åminne.

Risk att matematiken väljs på bekostnad av andra ämnen

Matematiklärare Thomas Swanljung är orolig att de andra ämnena som inte ger lika mycket poäng som matematik faller i skymundan och blir mindre värda för studeranden.

– Det tycker jag att är väldigt synd, för det finns så mycket mer än bara matematik, säger Swanljung.

– Matematik skulle inte få vara en mätare på hur duktig man är, man kan ju vara väldigt duktig fast matematik inte är ens huvudämne.

Abiturienterna har ändå inte tänkt så mycket på vilka ämnen som ger mest poäng.

– Jag har nog valt lång matte för att jag är intresserad av det och anser att det är viktigt att ha i framtiden, säger Victor Laitila.

– Jag har kollat lite vilka poäng ämnena ger, men har ändå valt enligt intresse, säger Frida Koivisto.

Text: Julia Östman