Är barnlöshet det bästa och snabbaste sättet att rädda klimatet? Nej, säger forskare – omskriven rapport tolkas slarvigt i debatten

I debatten om familjeplaneringens betydelse för klimatet hänvisas ofta till en rapport som visar att barn orsakar större utsläpp än bil- och flygresor. Men en av författarna till rapporten säger till Svenska Yle att utsläppen inte kan jämföras på grund av helt olika tidsperspektiv – och familjeforskare anser att matematiken helt saknar relevans.

Finns det ett överlägset sätt att stoppa klimatförändringen som ingen vågar tala om?

Det retoriska påståendet är återkommande i debatten om barnens betydelse för klimatet.

Efter att Helsingin Sanomat lyfte upp frågan i en artikel den 18 augusti tog den politiska diskussionen fart.

Särskilt flera centerpartister har gått hårt ut mot dem som vill ställa barnen mot klimatet.

I debatten hänvisas ständigt, och ofta slarvigt, till en rapport som publicerades av klimatforskare vid Lunds universitet för ett par år sedan. Avsikten var att beskriva hur en enskild individ på bästa sätt kan minska utsläppen av växthusgaser.

– Det är fyra val som har en stor effekt. Att leva bil-, kött- och flygfritt, samt att planera en mindre familj, förklarar en av författarna till rapporten, klimatforskaren Kimberly Nicholas vid Lunds universitet.

De fyra personliga val som Nicholas beskriver, spelar enligt rapporten i en liga för sig.

I stället för att byta ut glödlamporna ...

Enligt forskarna kan man minska utsläppen med 0,8 ton per år genom att sluta äta kött, med 1,6 ton per år genom att undvika långa flygresor och med 2,4 ton per år genom att sluta köra bil.

Forskarnas avsikt var att uppdatera de rekommendationer som ofta lyfter fram mindre effektiva handlingar. Att använda energisnåla glödlampor minskar till exempel utsläppen med bara 0,1 ton per år.

Men så kommer bomben: Enligt rapporten kan man spara in 58,6 ton koldioxidekvivalenter per år genom om man låter bli att få ytterligare ett barn.

Betyder alltså det att det saknar betydelse om vi flyger och kör bil så länge vi föder barn?

– Om vi vill minska våra utsläpp idag är det de tre första valen om kött, bil och flyg som är mest effektiva. Om vi fortsätter att leva som vi gör idag kommer vi inte att undvika farlig klimatuppvärmning.

– Så det är mera ett filosofiskt tankeexperiment, konstaterar Nicholas.

Ok, man kan alltså inte kompensera för flyg- eller bilresor genom att inte ha barn.

Är vi ansvariga för våra barnbarn och deras barn?

Men enligt Nicholas är det ändå den mest effektiva klimathandlingen på lång sikt. Så hur har man då räknat ut hur stora utsläpp barnen orsakar?

Rapporten grundar sig till den delen på betydligt äldre amerikansk forskning.

Murtaugh och Schlax utvecklade 2008 en modell som bygger på att den som skaffar barn har ett ansvar för flera kommande generationers utsläpp.

Föräldrarnas ansvar för sitt eget barn uppgår enligt modellen till 50 procent, mor- och farföräldrarnas ansvar till 25 procent och så vidare.

Beräkningarna av barnens klimatpåverkan baserar sig alltså på alla framtida ättlingars utsläpp enligt nuvarande konsumtionsmönster.

Om konsumtionsmönstren förändras kan utsläppen reduceras drastiskt.

Ett läge Finland är långt ifrån

Frågan är om den ursprungliga amerikanska rapporten alls har relevans i dagens Finland.

– Huvudbudskapet var att i ett västland med högt ekologiskt avtryck och en hög fruktsamhet, där kvinnor får mer än två barn i genomsnitt som var fallet i USA när forskningen gjordes, kanske det lönar sig att tänka på det tredje barnet.

– Det är en situation vi är väldigt långt ifrån i Finland idag, när vi har rekordlåg fruktsamhet. För en hel generation unga män och kvinnor handlar det nu om man ska ha barn alls, säger forskningsprofessor Anna Rotkirch vid Befolkningsförbundet.

Enligt Rotkirch, som är expert på nativitet, är den matematiska modellen som utgår ifrån att alla får lika många barn som sina föräldrar orealistisk.

I Finland växer nu befolkningen enbart tack vare inflyttning.

Färre barn i Finland kan försvåra ekologiska reformer

Den låga nativiteten kan i värsta fall vara ett hot mot klimatet. Rotkirch frågar sig om det alls är möjligt att övergå till en ekonomiskt hållbar ekonomi samtidigt som befolkningsstrukturen åldras.

– När välfärdsstatens pengar tar slut och när den ekonomiska tillväxten avtar, som den nu verkar göra, föder det populistiska känslor. Till exempel vill människor inte höja bränslepriserna. Se på Frankrike!

– Jag skulle själv säga att en låg nativitet kommer att göra det svårare att på ett socialt hållbart sätt övergå till ekologisk hållbarhet. Då blir det väldigt svårt för politiker att göra de stora strukturomvandlingar som vi behöver på ett sätt så att det får majoritetens stöd, säger Rotkirch.

Dessutom ger hon ytterligare ett argument: Om alla ekologiskt ansvarsfulla människor låter bli att få barn kommer barnen i stället att födas i familjer där man inte bryr sig om utsläppen.

Hur stora klimatavtryck barnen får beror, som den ursprungliga forskningsrapporten fastslår, på barnens och deras ättlingars konsumtionsmönster.

"Måste vara ett personligt val"

Klimatforskaren Kimberly Nicholas påpekar att nya individer alltid kommer att påverka klimatet i någon grad. På frågan om det är önskvärt att nativiteten sjunker i länder som Finland och Sverige dröjer hon ändå länge med svaret.

– Jag vill inte säga att det är önskvärt. Men vi måste tänka igenom vilka för- och nackdelar det har för samhället.

– Det måste vara ett personligt val. Många har varit glada över att få en anledning till sitt frivilliga val att inte få barn. Men jag vill inte kritisera dem som har eller vill ha barn. Det kan också vara en viktig och bra anledning att kämpa för klimatet, säger Nicholas.

Befolkningsökningen är ett globalt problem

Globalt är frågan om befolkningsutveckling ändå starkt kopplad till klimatuppvärmningen.

Enligt FN:s senaste befolkningsprognos kommer världens befolkning troligen att öka från sju till tio miljarder inom 30 år. Utvecklingen går i olika riktning i olika delar av världen. Snabbast ökar befolkningen i Afrika, söder om Sahara.

Både Rotkirch och Nicholas betonar vikten av utbildning för att befolkningstillväxten ska stanna upp globalt.

– I Afrika har man fortfarande en väldigt hög fruktsamhet och också en snabb befolkningsdynamik, det vill säga att kvinnor får barn unga.

– Där behövs stora insatser för att erbjuda utbildning, preventivmedel, sexualupplysning och sexuella och mänskliga rättigheter, säger Rotkirch.

– Det låter mycket bättre att leva i en värld med 7 miljarder människor som är välutbildade och har en god livskvalitet än med en mycket stor befolkning som lever i fattigdom, säger Nicholas.