Stadsdirektören i Raseborg bekymrad över underskott i budgeten

Skenande sjukvårdskostnader och uteblivna skatteintäkter är boven då Raseborgs resultat ser ut att landa på ett rejält minus - andra året på raken. Det finns jobb och det finns bostäder - nu måste vi synas, säger stadsdirektören.

Resultatet för Raseborgs stad ser ut att bli betydligt sämre än beräknat.

Den främsta orsaken är att sjukvårdskostnaderna beräknas överskrida budgeten med fyra miljoner euro. Det gäller köptjänsterna inom social-och hälsovården, specialsjukvården och specialomsorgen.

Därutöver har personalkostnaderna inom bildningssektorn överskridit budgeten med 400 000 euro.

Enligt stadsstyrelsens ordförande Anders Walls (SFP) är höstens utmaning att få ihop en budget som visar ett överskott.

- Vi har ett läge i hela landet där skatteinkomster på 400 miljoner ser ut att utebli. Det drabbar också oss med uppskattningsvis 2,5 miljoner euro.

Walls menar att det är svårt att kompensera ett så stort skattebortfall så här pass sent under budgetåret. Istället försöker staden undvika några större utgifter.

- För det här årets sida är det inte en bra sak. Fast de sannolikt kompenseras i nästa år skulle behovet finnas redan nu i år.

Statens inkomstregister strular samtidigt som Raseborg har fått in betydligt mindre skatteinkomster än beräknat.

När budgeten gjordes upp räknade man med att inkomsterna från kommunalskatten skulle stiga med 5,9 procent - men nu ser de ut att stiga med endast 1,9 procent.

Att få Hangö-Hyvingebanan elektrifierad är en av de största sakerna som hänt i regionen på väldigt länge

Anders Walls

Raseborgs stad planerar investera för nästan 12 miljoner nästa år.

De största investeringarna år 2020 handlar om att förnya Fokusfastigheten i Karis, att bygga ett skolcentrum i Svartå och att muddra Södra viken i Ekenäs.

Utöver det finns det projekt i gång, som till exempel järnvägsbron i Karis som ska stå färdig i höst. Järnvägsbron och resecentret tas stegvis i bruk från och med september.

Elektrifieringen det största som hänt sedan riksväg 25

Den nya regeringen satsar på tågtrafiken i Västnyland. I regeringens förslag till årets andra tilläggsbudget förbinder man sig till att elektrifiera Hangö-Hyvingebanan. Utöver det får kustbanan tillägsanslag på 60 miljoner euro.

- Den positiva utvecklingen med att få Hangö-Hyvingebanan elektrifierad är en av de största sakerna som hänt i regionen på väldigt länge. Sedan riksväg 25 byggdes har det inte kommit något motsvarande projekt av samma kaliber till regionen.

Walls hoppas också att staten reserverar medel för vägprojekt som gynnar Västnyland.

- De stora vägarna, både 25:an och 51:an skulle behöva pengar för att åtgärda farliga ställen som är olycksdrabbade i dag. Även det lägre vägnätet börjar ställvis vara i jättedåligt skick.

I stadens budget finns det förslag till nästa års budget på två miljoner euro för grundförbättring av vägar. Tekniska nämnden ska besluta vilka vägar som prioriteras.

Staden har två stora planläggningsprojekt på slutrakan.

Det planerade stora industriområdet, Skogbyområdet och den omstridda delgeneralplanen ända från Läpp till Horsbäck som skulle bana väg för affärer, industri och boende.

Vill bli av med fastigheter

- Vi har ett behov av att minska på fastighetsinnehavet, för det kostar en massa att hålla igång byggnader som delvis till och med är tomma, säger Walls.

- Till exempel gamla stadshuset i Ekenäs som är under budgivning och gamla bastun. Villa Ormnäs såldes i somras och så har vi Knipnäs som fortfarande är olöst.

Stadsdirektör Ragnar Lundqvist säger att staden håller på att göra en utredning över stadens servicenät.

- Är vår service lämplig eller har vi för mycket? Vi har jättemycket fastigheter i staden och vi försöker avyttra dem så att vi kan koncentrera all verksamhet i våra egna byggnader.

Vi måste få det känt att man kan jobba i huvudstadsregionen och bo i Raseborg - billigare och bättre

Stadsdirektör Ragnar Lundqvist

Utredningen gäller all kommunal service, från skolor och daghem till placeringen av hälsostationer och utvecklingen av kollektivtrafik.

- Vi har fått befogenhet att agera som myndighet gällande kollektivtrafiken och sköter den eventuellt i egen regi sommaren 2021. Då måste vi se om vi kan utöka servicen och öka rörligheten, säger Lundqvist.

Bekymrad stadsdirektör

- Jag är nog jättebekymrad, säger stadsdirektör Ragnar Lundqvist på frågan om vad han tänker om stadens ekonomiska halvårsrapport.

Finns det ett tryck på att höja den kommunala skattesatsen?

- Nog finns det ett tryck men vi har redan en hög skattesats (22 procent). Jag ser det inte som ett realistiskt alternativ att höja skattesatsen. Vi bör titta på andra saker.

"Det finns jobb i regionen och i staden"

Lundqvist tror att pendlingsmöjligheterna är avgörande både för den sinande inflyttningen och för att råda bot på arbetskraftsbristen.

Han säger att det finns brist på människor med både andra och tredje stadiets utbildning och även dem som inte har det. Han nämner sektorer som process- och mekanisk industri, ekonomi, social- och hälsovård och ingenjörsarbete.

- Vi måste få det känt att man kan jobba i huvudstadsregionen och bo i Raseborg - billigare och bättre.

Grannkommunerna sitter i samma båt. Men trots gemensamma diskussioner om inflyttningen finns det hittills ingen lösning i sikte.

- Vi har allt som människor behöver - bostäder, jobb, föreningar, kulturevenemang. Vi måste bara göra oss mera synliga och kända.

Kostnadstrycket ökar inom vården

- Vårdsidan är den enskilt största kostnaden och är avgörande både för det här årets resultat och nästa, säger Walls.

Investeringarna inom grundtryggheten haltar på grund av ovissheten kring social- och hälsovårdsreformen.

- Vågar man investera i byggnader om de sedan ska ges till landskapet gratis? Frågar sig Walls.

När det gäller framtiden för Raseborgs sjukhus, tror stadsdirektören att en kommunbaserad modell med fem områden skulle vara gynnsam.

- Sjukhuset ska bestå. Det finns det redan ett beslut om. Men hur och på vilket sätt, det utreder man nu i utredningsgruppen, säger Lundqvist.