Lamt intresse för kommunsammanslagningar trots morötter: "Vi lägger allt krut på en nyländsk särlösning inom vården"

Kommunminister Sirpa Paatero vill minska antalet kommuner i Finland. Hon vill locka till sammanslagningar med morötter, men intresset i små kommuner som Mörskom, Pukkila, Lappträsk och Pyttis är lågt.

- Vi lägger allt krut på en nyländsk särlösning för Östnyland i den föreslagna femområdesmodellen. Vi har fullt upp med den istället för att tänka på sammanslagningar, säger Christoffer Hällfors (SFP), kommunstyrelsens ordförande i Lappträsk.

Hällfors hänvisar till arbetet med att skapa en särlösning inom social- och hälsovården i Nyland, där Östnyland skulle utgöra ett eget område.

- Morötter hjälper alltid, men just nu finns det inga planer på sammanslagningar mellan mindre eller större kommuner i Östnyland, säger Kristian Forsman (C), kommunfullmäktigeordförande i Mörskom.

Behovet av ytterligare kommunsammanslagningar bottnar i en intervju i Helsingin Sanomat 17.8.19 där kommun- och ägarstyrningsminister Sirpa Paatero (SDP) anser att antalet kommuner i Finland fortfarande är för många.

Hon önskar att kommunerna är betydligt färre om fyra år. Ministeriet funderar nu på åtgärder för att underlätta sammanslagningar. I slutet av året presenteras en utredning som samtidigt klargör huruvida alla kommuner ska ha samma rättigheter och skyldigheter i framtiden.

Ämnet reflekteras ur en regional vinkel i Kymen Sanomat 28.8.19.

Paatero betonar att eventuella sammanslagningar skulle ske på frivillig basis, och att regeringen utlovar ekonomiska morötter.

Paatero hänvisar här till det statliga stöd som ingick i kommun- och servicestrukturreformen (KSSR) mellan 2005-2012. Under perioden sjönk antalet kommuner från 444 till 336. I dag finns det 311 kommuner i Finland.

- Vi för inga diskussioner om eventuella sammanslagningar i Mörskom. Vi har dessutom ett gott samarbete med våra grannkommuner, säger Kristian Forsman.

Enligt Forsman behöver vissa kommuner statligt stöd eller morötter för att överhuvudtaget kunna finansiera en sammanslagning om de så ville.

- Det är inte heller sagt att en kommun vinner på en sammanslagning, om till exempel statsandelarna sjunker kraftigt i samband med fusionen.

I grannkommunen Pukkila är kommunstyrelsens vice ordförande, Juha Ahola (Saml) ense med sin kollega.

- Inga diskussioner om sammanslagningar kommer överhuvudtaget att föras under pågående fullmäktigeperiod, men det kan bli aktuellt att ta upp saken i något skede efter det. Under den här mandatperioden är vi självständiga, säger Ahola.

Jouni Eho, kommundirektör i Pyttis, förhåller sig försiktigt till uppgifterna som publicerats i medierna.

- Jag vill inte spekulera i det hela innan jag vet vad moroten innebär. Men samarbetet mellan kommunerna i Kymmenedalen är överlag bra, säger Eho.

Fusioner brukar ofta motiveras med att försöka rädda kommuner med vacklande ekonomi och minskad befolkningstillväxt. Det är också argument minister Paatero nämner i intervjuerna.

- Vi har problem med inkomster, alltså med att få in skattemedel, men utgifterna har vi ordning på. En minskad befolkning är ju något som drabbar hela regionen, säger Eho.

I Pyttis finns därför inga tankar på att slå sig samman med till exempel Kotka som är landskapets stora administrativa centrum vid sidan om Kouvola.

Eho betonar att situationen kan förändras i och med att avtalen med vårdbolagen slutar 2024 och man står inför en ny upphandling.

- Om regeringen i ett senare skede kommer med konkreta förslag så kan det bli aktuellt att diskutera dem. Men mycket handlar också om den politiska viljan i kommunen.

Christoffer Hällfors säger att det redan länge funnits pengar i statsbudgeten för kommunsammanslagningar, och är därför lite fundersam över Paateros utspel.

När det gäller den politiska viljan i Lappträsk har dock inget förändrats sedan kommunsammanslagningen med Lovisa var aktuell.

- Inget har ändrat sedan den förra rundan. Vi hade då en folkomröstning som gav ett nej och en ny skulle säkert ge samma resultat. Paateros utspel påverkar inte oss i Lappträsk, säger Hällfors.

Han lyfter dessutom fram kommunens goda erfarenheter av att bland annat sköta vårdfrågorna lokalt i samarbete med privata aktörer.

- Det har visat sig att det ofta finns bättre möjligheter att ordna saker i mindre kommuner eller mindre enheter än större.