Är det ändå möjligt att förhindra en hård brexit? Brexitdatumet 31.10 närmar sig

Storbritanniens premiärminister Boris Johnsons kontroversiella beslut att stänga parlamentet tillfälligt skapar huvudbry och ilska. Johnson har försvårat parlamentets möjligheter att försöka avvärja en hård, avtalslös brexit.

Parlamentet har nu bara en dryg vecka på sig då det samlas på tisdag efter sommaruppehållet. Sedan håller parlamentarikerna en paus och kommer tillbaka först den 14 oktober och då är det drygt två veckor kvar till brexit.

De senaste turerna i brexitkarusellen:

• Drottning Elisabeth II godkände den 28 augusti premiärminister Boris Johnsons beslut att avsluta parlamentets nuvarande session i förtid.
• Det betyder att parlamentet - efter en paus på cirka fem veckor - inleder sin andra session med "Drottningens tal" (”Queen’s Speech”) först den 14 oktober. Då är det cirka två veckor kvar till den 31 oktober då det är meningen att Storbritannien ska lämna EU.
• Den 17 oktober håller EU-länderna ett viktigt brexitmöte.
• Parlamentet har inte många dagar på sig att rösta om en uppmjukning av en hotande hård, avtalslös brexit.

Jeremy Corbyn vill utsätta regeringen för en förtroendeomröstning

Det finns många som vill försöka stoppa "diktatorn Johnsons statskupp" , "hotet mot demokratin"och "den konstitutionella skandalen." Frågan är om det är möjligt för oppositionen att sätta käppar i hjulet i sista minuten.

Labours partiledare Jeremy Corbyn har lovat utsätta regeringen för en förtroendeomröstning då parlamentet återvänder från sitt sommarlov den 3 september. Målet är att stoppa en hård, avtalslös brexit.

Corbyns idé är att fälla Boris Johnsons nya regering och sedan låta parlamentet utse en tillfällig flerpartiregering med Corbyn på premiärministerposten. Regeringen skulle sitta bara under en bestämd tid och ha som huvuduppgift att förhindra en hård brexit.

De närmaste veckorna:

Vad innebär då de olika utfallen för brexit?

1. Johnson sitter kvar - brexittåget rullar på

Om Johnson lyckas få parlamentets förtroende sitter hans regering naturligtvis kvar. Det kommer att kräva en hel del kohandel och övertygande.

Förutom oppositionen måste Johnson räkna med en hel del motståndare i de egna leden som kan tänkas rösta med oppositionen för att förhindra en hård brexit.

Att fälla en premiärminister ur de egna leden kan ändå vara för mycket för Toryrebellerna, oberoende av brexitoron.

Om Johnson lyckas sitta kvar rullar brexitbussen på mot den 31 oktober.

Medan Johnson har kritiserat EU för att inte vilja kompromissa har hans regering inte erbjudit nya ideér eller lösningar på knäckfrågorna.

Om regeringen får fortsatt förtroende väntar därför sannolikt en hård brexit vid slutstationen i slutet av oktober.

Man kan ändå förvänta sig att den majoritet i parlamentet som motsätter sig en hård brexit försöker göra motstånd in i det sista. Om den majoriteten lyckas kringgå en motvillig regering är en annan femma.

2. Någon annan tar över - men vem?

Om motståndarna till en hård brexit lyckas samla sina led och fälla regeringen Johnson börjar nya regeringssonderingar.

Corbyn har alltså föreslagit sig själv som tillfällig premiärminister med uppgift att stoppa en hård brexit, men det här får inte så värst mycket stöd hos den avgörande regeringspartnern.

- Jeremy Corbyn är inte den person som kan bygga ens en tillfällig majoritet i parlamentet för den här uppgiften, sade Lib Dems nya ordförande Jo Swinson.

Med de orden verkar Corbyns tillfälliga premiärministerskap falla.

Det finns andra förslag på bordet, men de verkar om möjligt än mer fantasifulla.

Under den här perioden kan Johnson också försöka rädda vad som räddas kan och försöka bilda en ny regering som åtnjuter förtroende.

Med en parlamentarisk majoritet emot sig och en hård brexit ser det ändå inte sannolikt ut att en sådan bragd skulle lyckas om hans regering en gång har nekats förtroende.

Om Johnson fälls är det alltså osannolikt att något av de alternativ som har lagts fram skulle få majoritetsstöd.

3. Osämja och nyval

Om Johnsons regering faller och solen den 18 september inte stiger upp över en ny regering med majoritetsstöd i Westminster återstår ett alternativ:

Nyval.

Det EU-val som britterna enligt den ursprungliga brexittidtabellen aldrig skulle ha röstat i visade att brexit inte bara har ritat om, utan helt raderat, de gamla skiljelinjerna i den brittiska politiken.

Lib Dems och ärkebrexitören Nigel Farages Brexit Party var de stora vinnarna - det ena partiet samlade brexitmotståndarna och det andra förespråkarna.

Labour, men framförallt Tories, var de stora förlorarna.

Det är inte sagt att resultatet i EU-valet kommer att upprepas, men det visar att det är brexit som avgör i den brittiska politiken och att många väljare gärna taktikröstar i frågan.

Eftersom nyval kan hållas tidigast bara några dagar före det rådande brexitdatumet 31 oktober betyder ett nyval två saker:

• Antingen lyckas parlamentet på något sätt be om tilläggstid för brexitprocessen
• Eller så kraschar britterna ut ur unionen utan avtal den 31 oktober

Eller: Ska folket än en gång få gå till omröstning om ett brittiskt utträde från EU?